Ångestbloggen
Mitt hjärta är en fågel - Emelie Billman
Att öppna sig för någon, direkt eller via text, har stundtals visat sig ha lugnande effekt på min ångest. Förmodligen för att jag lättat på trycket genom att formulera erfarenheten i ord, men också för att andra känner igen sig – och jag blir lite mindre ensam. Tack vare att jag fått prata av mig här på Ångestskolan så tvekar jag inte längre inför att vara öppen om det som tär på mig, vilket har haft stor betydelse. Men det finns ändå ett inlägg som jag dragit mig för att skriva och det handlar om den just nu enda diagnos som jag verkligen, verkligen skäms över. Min förhoppning är därför att några rader om den kanske (kanske, kanske, kanske) krymper den där obehagliga känslan åtminstone lite grann. Så here we go.
Jag vet inte riktigt hur folk som inte känner mig väl...
Bara barnet - Fanny Vinsavaara
Jag minns att under mina 10 år i grundskolan gick jag till skolan varje dag rädd. Livrädd. Allting skrämde mig. Lärarna, eleverna, lokalerna etc. Eftersom jag var den tysta och lugna flickan blev jag alltid placerad bredvid de “busiga” pojkarna, i tron att det skulle lugna dom. Hur jag kände eller påverkades av det var det ingen som frågade mig. Det var faktiskt ingen som någonsin frågade mig hur jag mådde alls.
Jag sa aldrig ett ljud, alldeles för rädd att bli bedömd, straffad eller skrattad åt. Att se folk i ögonen fanns inte i min värld. Under alla dessa år fanns det bara en sak jag önskade mig och det var att få kunna bli osynlig. Att kunna vandra runt utan att någon såg mig, övertygad om att det skulle ta bort allt det där onda jag kände inuti mig hela tiden. Smärtan som högg i mig och förgiftade mig,...
Jag är inte arrogant, bara livrädd - Eric Bergström
Under många år av mitt liv har jag varit väldigt rädd för att hälsa ordentligt på människor. Detta grundar sig i att jag alltid stammade när jag skulle säga mitt namn till någon, vilket blev en oerhört svår triggerpunkt för min ångest. Bara jag kände att det kanske skulle ske kunde jag känna svetten komma, andningen försvinna och katastroftankarna explodera inom mig.
Resultatet blev ofta att jag gjorde vad som helst för att undvika att hälsa på nya människor och därmed göra bort mig som första intryck. Det var enklare i stunden att inte alls lära känna den här personen än att kanske få en ny vän på lång sikt.
I efterhand har jag hört att vissa tolkade mig som arrogant första gången vi sågs eftersom jag inte hade hälsat på dem. De trodde att jag kände mig bättre...
Rädslan för att stå på scenen - Eric Bergström
Precis som för många andra var att hålla föredrag framför klassen bland det värsta för mig i skolan.
Det var sömnlösa nätter långt i förväg och katastroftankar om vad som skulle ske när det var min tur.
Ingen pratade om att väldigt många är rädda för detta och jag trodde därför att jag var helt ensam i världen med den här känslan.
Tankarna kring hur det skulle gå blockerade mig från att göra bra förberedelser, vilket i sin tur bara skapade mer stress.
Jag kommer ihåg en gång i gymnasiet när jag skulle prata om tyfoner inför klassen och hade som räddning i sista sekund skrivit ut en sida från Wikipedia med en sammanfattning om dessa tropiska cykloner. Tanken var aldrig att läsa rakt av, men i stunden var det det enda jag kunde göra för att den jobbiga känslan...
En svår och otäck grej - Fanny Vinsavaara
Jag läste någonstans en lång lång lista på saker som olika personer med social ångest hade skrivit. Det var olika saker som dom tyckte var jobbigast och svårast att hantera. Jag blir konstigt nog så glad när jag läser sånt. Vetenskapen att man inte är ensam är värd mer än vad man kan föreställa sig. Och det känns så bra att kunna visa andra som inte godtar social ångest som en legitim anledning att få slippa utstå vissa saker att det är inte bara jag som hittat på dessa problem. Det finns fler som upplever samma sak.
Det som jag tycker är det svåraste med social ångest är att inte kunna äta bland folk. Det finns ytterst få personer som jag kan äta helt lugnt och tryggt tillsammans med och kanske färre platser jag kan äta på. Så finns det en del personer som jag kan äta tillsammans med men...
Sluta begränsa dig själv - var med på LIVE-kursen 'VÅGA LEVA'
Häng med varje dag 4-10 maj kl 19.00 för att lära dig mer om hur ACT-metoden kan hjälpa dig med din ångest
Senaste inläggen