Ångestbloggen
Till dig som blivit utsatt för mobbning - Madeleine Larsson
Jag vill börja med att berätta för dig att du besitter en enorm styrka. Jag vet att du har blivit skadad av andra människor. Du har ett sår inuti dig som så lätt kan öppnas upp igen när objudna minnen dyker upp. Jag vet inte om din historia, men jag är ledsen att det har blivit såhär.
Jag är ledsen att du har fått lida på grund av att andra människor inte har sett ditt värde. Jag är ledsen om du har fått hårda ord slängda på dig. Jag är ledsen om du fått slag på dig, blivit utfryst och hånad. Jag är ledsen om andra människor har fått dig att tro att du inte förtjänar livet. Jag är ledsen att du känner samma smärta inuti dig som jag gör.
Efter några år i terapi har jag förstått att det var mobbningen som banade vägen för min psykiska ohälsa. Det är en stor...
Nattlig ångestpåhälsning - Frida Åsare
Jag ligger klarvaken. De ilsket lysande siffrorna på klockradion visar 03.46. Det kryper i kroppen av ångest som ter sig i form av rastlöshet, och ingen sovposition i sängen känns bekväm. Täcket är för varmt och kudden är för platt. Jag hör mina egna hjärtslag dunka likt en enorm baskagge i öronen samtidigt som min andning har fastnat någonstans strax under sköldkörteln. Suckar och sparkar med fötterna i madrassen. MEN SOV DÅ!
Mina sömnstörningar började med mardrömmar i anslutning till utmattningskraschen. Fortsatte med nattliga panikattacker eller närmast oändlig oro och ångest med total oförmåga att somna. I perioder uppenbarar sig denna rest från mitt mörkaste mörker, inkräktande och högst ovälkommen.
Tankarna virvlar och jag försöker lösa regeringskrisen och...
Suicidpreventiva dagen - Sissela Bremmers
Idag är en dag vi kämpar för de som inte riktigt orkade.
Idag kämpar vi för att uppnå den nollvision som regeringen tog fram 2008, nollvisionen mot suicid! En dag vi uppmärksammar att det är 1500 som dör årligen i självmord, 28 liv i veckan. En dag vi talar öppet om det andra inte vågar, de andra är rädda för att säga – självmord.
Vi bryter tystnaden och skammen kring ämnet och framförallt uppmärksammar alla fördomar som finns!
Nej, ingen vill dö egentligen. Smärtan de suicidala bär handlar om så mycket mer än att dö, man orkar varken leva eller existera.
Jo, det går visst att rädda någon som bestämt sig. Det går visst att hjälpa någon som är suicidal!
Nej, det handlar inte om något val. Man resonerar inte rationellt, man vet knappt vad man vill överhvuudtaget.
Nej,...
Livsfarligt läge - Frida Åsare
Att ha ångesten som inneboende innebär på många sätt ett mycket påfrestande liv, och jag frågar mig allt oftare hur länge till jag orkar stå ut. Den där klumpen i halsen, oron i magen och blockaden i hjärnan - allt på samma gång. Känslan av att aldrig få slappna av, att ständigt påminnas om den psykiska smärtan, och att aldrig kunna känna genuin lycka längre än ett par sekunder… Så lever jag idag, och det är vidrigt.
Det faktum att jag kan skriva om min ångest, vara öppen med den och ge råd till andra, kan tolkas som ett friskhetstecken, att jag mår bättre och har tagit steg framåt i min sjukdom. Och det har jag kanske, men för mig har det alltid varit mycket lättare att hjälpa andra att må bättre än att hjälpa mig själv.
Jag hoppas att min öppenhet kan vara en...
Ett vykort från en deprimerad mamma - Jenny Tistell
Svart sörja!
Att drabbas av en svår depression är som att sjunka ner i tjock, svart, kletig, klibbig, illaluktande sörja. Tills man drunknar i den. Sen ska man leva så – drunknad och kvävd av svart sörja. Det finns ingenstans att hämta luft. Ingen yta att simma upp till. Varje steg är som att bestiga berg med den svarta sörjan runt sin kropp. Allt är tungt. Fast man är helt tom inombords och avstängd, likgiltig, så är allt tungt att bära. Så var det när depressionen kom till mig. Jag orkade inte gå. Jag låg ner. På golvet, i soffan, i sängen. Jag orkade inte alltid ens öppna ögonen, fast jag var vaken. Alla ljud gjorde ont och kroppen värkte vid varje rörelse. Jag var så tom. Hela jag var utan innehåll. Utan innehåll blir man meningslös. Jag var meningslös. Värdelös. I vägen. Jag ville bara dö....
Nu snackar vi - Sissela Bremmers
Hej!
Jag tänkte presentera mig lite och vad för bakgrund jag har.
Sissela heter jag, 25 år gammal och är född i Göteborg men bodde i tonåren i Varberg och flyttade till Uddevalla under 2012 för att studera på högskolan. Är idag hemma i Göteborg igen .
Jag blev som barn utsatt för mobbning som är en stor grund till mitt psykiska mående idag. Min familj och jag flyttade till en annan ort utanför Varberg där jag fick mig en nystart med ny skola och nya vänner men dessvärre försvann inte mina hjärnspöken och min ångest. Jag fick istället ett självskadebeteende när jag var 11 år som höll i sig tills jag blev 18 år.
Jag har gått i någon form av terapi från att jag var 10 år tills idag.
Jag var inskriven på BUP i flera år pga mitt självskadebeteende och under den tiden påbörjade de en ADHD...
Nu är jag ensam men stark - Mathilda Gustavsson
Jag har aldrig tyckt att uttrycket att ”man måste älska sig själv för att kunna älska någon annan” varit särskilt bra. Just därför att jag aldrig riktigt älskat mig själv. Men nu i efterhand förstår jag att uttrycket inte betyder att man inte är duglig att älska någon annan utan tvärtom lätt glömmer bort att försöka älska sig själv under tiden.
I juni 2017 försökte jag ta mitt liv och mindre än 1 månad senare var jag i ett förhållande. Förhållandet var precis som de flesta förhållande helt underbart i början men krångligt mot slutet och det tog därför slut för tre dagar sedan.
Eftersom förhållandet började så tätt inpå mitt självmordsförsök och jag mådde så bra under början av vårt...
Vem jag blir när jag får ångest och mina självmordstankar - Gabriel Aas
När jag inte har ångest och inte mår dåligt, så är jag generellt en väldigt glad och positiv person. Jag ser möjligheter, jag ser det positiva i mitt liv och jag ser framförallt inga större utmaningar. Jag är en social person som gärna möter nya personer och gärna pratar med folk omkring mig, jag älskar att vara ute med mina kompisar och jag tycker verkligen om mitt liv.
När jag istället har ångest, blir jag en otroligt stor introvert person. Jag ser svårigheter med allt, jag ser ingenting positivt och jag har ofta självmordstankar. Jag är fast i en bubbla och kan inte agera normalt i sociala situationer. Jag har otroligt svårt att befinna mig bort från hemmet och jag ligger på nätterna och vrider mig av ångest och får fullständig panik.
Det är exakt det här som är och likaså är många andra problems,...
Dagbok av en sjukdom - Ida Wi
Som ni redan vet så öppnar jag upp mitt hjärta mer än gärna för att dela med mig av information, förståelse och stöttning. Denna text är direktkopierad från dagboken jag förde med väldigt långa mellanrum, typ månadsvis, under året 2014. Jag hoppas det ska göra någon nytta mer än för bara mig.
Den 30 Januari 2014
Ärligt talat förstår jag inte varför jag inte har tagit livet av mig tidigare. Hur kom jag hela vägen hit? Jag ser ingen ljus framtid. Jag ser ingen förbättring. Jag ser inget värdigt liv. Jag har vaknat, med en så outhärdlig ångest att jag inte kan gå upp ur sängen utan att se det som en otroligt stor utmaning, i över en månads tid nu. Det har varit dåligt över huvud taget i ca tre månader. Och kanske (självklart) så har mina f.d. förhållanden en del...
Ta mig på allvar, jag är dödligt sjuk - Mathilda Gustavsson
Jag är så trött;
Så trött av att inte bli tagen på allvar
Så trött på att höra att alla är lite deppiga ibland och att jag ska rycka upp mig
Så trött på att må såhär
Det här har pågått i flera år, fram och tillbaka, bättre och sämre men aldrig tillräckligt bra. Det känns som jag har testat allt, från att vara inlagd på psykakuten till att försöka mitt yttersta att ”leva ett normalt liv som alla andra”. Det har inte varit lätt men trots allt lever jag än idag- även om jag inom vården har varit en ”röd-markerad i två år” dvs. en patient med hög suicidrisk.
I somras hände det. Min psykologs oro blev sann och jag försökte ta livet av mig. Trots detta blir jag inte tagen på allvar. Folk ser mitt självmordsförsök och...
Sluta begränsa dig själv - var med på LIVE-kursen 'VÅGA LEVA'
Häng med varje dag 4-10 maj kl 19.00 för att lära dig mer om hur ACT-metoden kan hjälpa dig med din ångest
Senaste inläggen