Ångestbloggen
#metoo - Mathilda Gustavsson
Hashtaggen #metoo har fått stor uppmärksamhet i social media på senaste tiden. Syftet med #metoo är att uppmärksamma sexuellt våld och övergrepp som främst drabbar kvinnor. På min egen Facebook delade jag som hastigast inlägget men här hade jag tänkt reda ut hur det sexuella våldet och övergreppen jag har blivit utsatt för har påverkat mig.
Genom min pubertet var det många killar som tog sig friheten att tafsa på mig och mina kompisar i grundskolan men upp mot högstadiet hade de flesta killarna fattat att det inte var okej. Ingen större skada var här skedd men redan här hade tankar om att min kropp endast är till för mäns njutning- utan samtycke- hunnit bildas.
Tafsandet slutade och under högstadietiden började jag bli mer bekväm och självsäker igen men slutade när jag sedan började gymnasiet.
Med gymnasiet kom en hel...
#MeToo #NoMore - Malin Andersson
Jag har tidigare skrivit om sexuella övergrepp i mitt inlägg ”det där gillade du va?” och nu när taggen #MeToo känns det ännu viktigare att dela sin historia. Denna gång vill jag inte fokusera på förövaren, utan på hur rättsväsendet valt att döma i mitt fall.
Mars, 2006, var jag ut på fest tillsammans med mina vänner. Vi hade haft en trevlig kväll och avslutade med att gå ut och dansa. Jag bestämde mig för att sätta mig ner en stund och när jag sitter där, med mina vänner precis bredvid mig, så känner jag en hand om trycker sig in under min rumpa och tar tag mellan mina ben. I ren förskräckelse ställer jag mig upp och knuffar undan killen som gjorde det, vilket leder till att denne kille riktar ett slag mot mig som träffar i sidan på magen. Killen blir utslängd av vakterna och jag gör en...
Att bo i min kropp - Luna Testudo
Byter om tusen gånger
för att ingenting känns rätt, ingenting känns bekvämt
innan jag åter igen måste acceptera att det inte är kläderna det är fel på
Bli överväldigad av äcklet, illamåendet, obehaget
varje gång jag påminns om att jag har en kropp
Varje gång jag byter om, duschar, går till sängs
Att desperat vilja bli rörd av människan jag älskar, att sakna närheten så det gör ont
Men att inte klara av beröringen
Att flytta ut mig själv, hata min bara hud, den som ni, mina förövare besudlade
Den är äcklig, skamfull, vidrig, jag mår illa av att bo i den
Men den är min
Min
Och jag önskar jag kunde vara bekväm i den
Men det är jag inte
Varför? - Luna Testudo
Hur bisarrt det än låter för den utomstående
kan jag förstå de anledningar som jag intalat mig själv under så lång tid
Farfar dog, Han sörjde och mamma sa att jag inte skulle bråka med honom
Han drack mer och behövde tröst
Så jag förstod varför
Mamma sa att jag drog skam över familjen, att jag lämnade ut dem
Och det gjorde jag ju
Därför förtjänade jag allt som följde
Mamma sa att jag förstörde familjen
Och det gjorde jag ju
Så nu är de borta
Men tydligen är allt detta fel
Så nu har nästan hela min bild av verkligheten raserat
Och jag är kvar med endast spillror och kaos som jag inte kan förstå hur desperat jag än försöker pussla ihop bitarna
Varför utsätter en pappa sin dotter för sexuella övergrepp under fem års tid?
Varför gör en mamma inte något...
Så du går fri - Luna Testudo
Jag var ett barn
ensam i ett vitt rum, med en främmande människa
förväntad att berätta om vad du gjorde
det hemskaste, vidrigaste, skamligaste
det som skriker TABU på alla sätt som finns
Övergrepp, incest, mammapappabarn och fucking våldtäkt
En ensam åttaåring, en alkoholiserad pedofil, fem år i ett lila flickrum
Ett barn, ensam i ett vitt rum med en främmande människa
förväntad att sätta ord på ett förflutet som aldrig borde blivit till
och samtidigt lämna ut den egna familjen
Inga ord kom ut ur min mun
Hur kunde det
Så du går fri
Med mörkret - Luna Testudo
Allt blir värre på kvällarna
när det blir mörkare och mörkare
för i mörkret finns demonerna med sina händer, käftar, kön
i mörkret finns äcklet, skammen, skulden, smärtan, förnedringen, sveken
och det fortfarande känns som att jag räknar ner
Tillsammans med det kommer allting annat
och jag sjunker som i någon slags myr
så ju mer jag sprattlar desto djupare sjunker jag
men jag kan inte vara stilla eller sakta ner
Med ångestdämpande går det lättare
men jag är fortfarande under ytan
och det blir som om jag ligger och löses upp i leran
och låter allting hända, igen
Men likt fan vaknar jag alltid igen och börjar om
och hur mycket jag än sover
är jag alltid mer eller mindre utmattad
”De där gillade du va?” - Malin Andersson
Jag tänkte aldrig på det som hände mig som ett övergrepp, vi var ju tillsammans så jag hade väll gett honom rätten till min kropp? Skulden och skammen låg ständigt över mig och jag tyckte att jag fick skylla mig själv.
Jag var 14 år, han 16. Första killen som visade intresse för mig och det kändes spännande med uppskattning. Jag borde förstått redan tidigt att han inte ville mig väl, och lärt mig av det misstaget, men i min tonåriga enfald ville jag verkligen tro att han tyckte om mig.
Det började med tjat. Jag borde göra ditten och datten eftersom han och hans ex, som han nyligen gjort slut med, hade gjort det. Ville jag vara med honom då skulle jag ställa upp, annars var det slut. Jag visste att jag inte ville, eller borde, men blev övertalad. De var över ganska snabbt.
Tjatandet blev värre och värre, det han ville att jag skulle...
I väntan - Luna Testudo
Bland lego, strategiskt utspritt
Bland pennor, pärlor och barnböcker
Bland högar av kläder, papper och vhs-filmer
I en 90-säng intill väggen
den förbannade, jävla ljuslila väggen
Med pyjamasen hårt åt knuten
Med gosedjuret tätt intill
Med hjärtat i halsen, med ögonen vidöppna
I kolsvart mörker och kvav luft
I väntan på tunga steg i trappan
I väntan på stanken av alkohol
I väntan på stora, feta händer som river upp, som gör illa
I väntan på tunga, ansträngda andetag i min nacke
Även om det var länge sen - Luna Testudo
Än är du hos mig
i mig
Även om det var länge sen
känner jag lukten, stanken, skammen
Än finns du där, i skuggan i mörkret,
under mina ögonlock
Än gör det ont
på dagarna, på nätterna
Även om det var längesen
Än känner jag händerna,
hör orden som inbrända i mitt huvud
på min hud
När det väl kom fram - Luna Testudo
I flera år
försökte jag be om hjälp
för något jag aldrig kunde berätta
Så naturligtvis var det ingen som förstod
Även om de trodde de gjorde det
Och när det väl kom fram
sa de att de hela tiden misstänkt
Så varför sa ni, gjorde ni
ingenting?
Sluta begränsa dig själv - var med på LIVE-kursen 'VÅGA LEVA'
Häng med varje dag 4-10 maj kl 19.00 för att lära dig mer om hur ACT-metoden kan hjälpa dig med din ångest
Senaste inläggen