Ångestbloggen

Del 11 - Vägglöss - Ida Wi

Dagarna och nätterna på psyket flöt ihop, jag hade svårt att komma ihåg vilken dag det var och om jag hade sovit under natten eller under dagen. En dag var det ett krismöte för både patienter och personal. Vi hade fått vägglöss. Anticimex besökte oss och berättade ingående om vad vägglöss var för något. De förklarade att vi skulle vara tvungna att frysa ner eller hetta upp alla våra kläder, vi skulle duscha noga och sätta på oss sjukhusets lånekläder. Våra rum skulle hettas upp med någon sorts ånga och då förstod jag att detta kan bli ett problem. Min käraste ägodel, den som höll mig flytande - gitarren! De skulle frysa ner gitarren! Kan ni tänka er? Ni som inte kan tänka er: en gitarr kan inte bli nedfryst eller upphettad för då förstörs den! Jag gick runt med min gitarr en...

Läs vidare...

Del 10 - Självskadebeteendet - Ida Wi

Jag kanske har nämnt att jag aldrig har skurit mig i handlederna. Det är ett vanligt förekommande självskadebeteende bland psykisk sjuka, speciellt för de unga. Jag kan förstå varför man väljer att göra det teoretiskt men jag har aldrig förstått det konkret. I teorin så förklaras det som en befrielse från sin egna psykiska sjukdom. I och med att det blir synliga ärr så kanske omvärlden kan förstå hur det känns inuti. Det finns också en förklaring om att man vill ha någon form av fysisk smärta eftersom man har gått med en psykisk smärta så länge och/eller att man vill se efter om man överhuvudtaget kan känna någon sorts fysisk smärta. Det kan också vara ett väldigt högt rop på hjälp. Jag är glad att jag inte skar mig i armarna men jag förstår mig på de som gjorde...

Läs vidare...

Del 9 - Självmordet - Ida Wi

Jag satt ofta i pysselrummet och målade fåglar med vattenfärg. Jag älskade att måla fåglar eftersom de symboliserade friheten som jag inte hade där. Jag använde mig av alla möjliga färger och ibland skrev jag till lite olika citat. På en målning står det “det är för sent att stänga buren när fågeln har flugit”. En dag när jag satt och målade som vanligt började det tjuta på avdelningen. Jag hörde många tunga steg som sprang i korridorerna. Jag hade dörren till pysselrummet på glänt och jag såg personal från både avdelning 31 och 32 samlas vid personalrummet. De skrek och sprang fram och tillbaka. Någon ropade efter läkare och några andra försökte få vi andra patienter att inte titta åt deras håll.

Elsa och Rosita var som vanligt ute och rökte när detta...

Läs vidare...

Del 8 - Duscha - Ida Wi

Det fanns ett antal duschar på avdelningen och vi blev ombedda att hålla hygienen så gott vi kunde. Jag var väldigt sjuk när jag blev inlagd och kunde inte få mig till att göra de mest vardagliga sysslorna som att just duscha. Jag tror att jag inte hade duschat på över en vecka innan jag använde sjukhusets dusch. Det fanns inga draperier och toalettstolen var precis bredvid duschutrymmet. En gång fick jag för mig att raka mina ben, jag hade inte kunnat raka mig varken under armarna eller benen på flera veckor. Jag fick låna en engångsrakhyvel som bara hade ett blad. Jag var en av de få som inte skar sig i handlederna och jag skojade med en i personalen att jag skulle gå in och skära mig. Det var inte ett kul skämt och det var absolut opassande. Skötaren sa till mig att inte skämta om sådant. Det var riktigt dumt sagt.

Jag ställde mig i duschen och...

Läs vidare...

Del 7 - Avdelning 31 - Ida Wi

Under min tid på avdelningen så kom och gick det en hel drös med patienter. Jag fick se otroligt hemska, upprörande och fantastiska saker. När jag blev inlagd hade jag de mest hemska fördomarna, jag trodde att personerna där inne var så som man ser på film eller läser om i böcker. Typ att det är galningar som springer runt och kletar bajs på väggarna. Så var det så klart inte. Jag har aldrig träffat så förstående, ödmjuka och sympatiska människor. Vi har delade erfarenhet och kan till och med skratta ihop.  Det fanns en del människor som jag bara måste berätta om.


Rosita

Rosita var en av de första patienterna som sa hej till mig, hon satt med två andra tjejer och vi var alla i ungefär samma ålder. De pratade om allt möjligt och skrattade tillsammans. Jag blev indragen i ett samtal en dag och där ville jag stanna...

Läs vidare...

Del 6 - Intro till Avdelning 31 - Ida Wi

Jag och pappa satt i bilen och åt hamburgare. Jag hade alldeles för hög ångest för att kunna sitta i restaurangen så vi satt i bilen som så många gånger förr och delade på pommes frites. Jag kunde äta ungefär halva måltiden, sen sa det stopp både i magen och i ångesthjärnan. Det var en varm dag i mars, solen strålade in i framrutan på bilen och bländade mig. Jag hade inte orken att hålla i min mugg med läsk så pappa fick hålla i den när jag blev törstig. När vi var klar med maten ställde pappa den fråga som var vägen in i ett tillfrisknande: Ska vi åka? Jag nickade. Vi körde ut från parkeringen och behövde inte åka särskilt länge, vi var framme vid Nacka sjukhus.

Pappa parkerade och stängde av motorn, vi gick ut och betalade i automaten. Vi gick in genom den stora...

Läs vidare...
Close

50% Avklarat

Two Step

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.