Ångestbloggen
Det är den som går vilse som finner de nya vägarna - Suzana Kraeva
Jag drevs hela tiden av att bevisa mitt värde genom att vara duktig inför mig själv och andra annars kritiserade jag mig själv med att jag var lat, dålig eller svag. Min självkänsla var fullständigt beroende av vad jag åstadkom på alla plan i livet. Detta gjorde att jag sprang igenom de flesta åren i mitt liv, alltid steget före. Under denna marathon gjorde jag bara, utan att känna efter. Det jag sprang efter var framgång, jag fick en kick av all bekräftelse efter mina prestationer. Jag lyckades med precis allt jag önskade, hade toppbetyg när jag gick i skolan, fick alla jobben jag sökte och mycket mer. Detta stärkte och matade min prestationsbaserade självkänsla. Jag tog mig själv på största allvar. Jag ville hela tiden känna bra, allt annat var obekvämt. Jag drev på och fokuserade hela tiden på mina mål, för jag trodde...
Att kväva känslor - My Nilsson
Det var ett tag sedan sist. Trevligt att kännas vid dig igen. Jag trodde inte du kunde växa dig så stark igen. Du är inte min längre du är din egen. Du är inte jag.
Om det är okej för dig så vill jag att du lämnar mig nu och hittar aldrig mer tillbaks
Det var när jag fick höra att min psykolog skulle sluta som den växte sig större.
Den förvärrade min vardag och min träning.
Jag har varit fri ett långt tag och varit tacksam över att få vara glad.
När jag varit glad har jag kvävt mina andra känslor.
När beskedet kom brast jag, min känslor svämmade över och jag fick besök igen.
Besök av den mörka, tomma och den hjärtskärande ångesten.
Jag var livrädd ett tag men jag fick mitt avsked och jag bearbetar känslorna.
Jag vill kväva dem men då vet jag att den kommer växa sig ännu starkare.
...Där hjälpen finns, finns också viljan - My Nilsson
Under en längre tid har jag tillbringat mina tisdagar med 2h KBT.
Med hjälp av dessa hemläxor, möten och verktyg har jag påbörjat min resa.
Min resa mot att hantera ångest, relationer och acceptera känslor. Genom att arbeta med KBT i grupp får man större insyn på hur andra hanterar saker och ser saker. Man får verktyg av varandra och hjälper varandra.
Om du får ett erbjudande om att starta i en KBT grupp ber jag dig att ge det ett försök. Våga bestämma dig att ge dig hjälpen som du förtjänar.
Jag var inte heller säker, jag var rädd för grupp och jag trodde inte på medveten närvaro.
Jag har fortfarande en lång resa kvar med att hitta verktyg och acceptera en grupp som delar med sig av sin psykisk ohälsa.
Men en sak får du inte glömma, du är värd all hjälp och du är värd att få din röst...
Om jag fick skriva till mig själv - My Nilsson
DECEMBER.
December månaden många barn längtat efter.
Få öppna första luckan i adventskalendern.
Räkna ner dagarna till den stora dagen.
Julpynt, julbak och pyssel.
Glöm inte den berömda julkalendern.
December är barnens månad.
De ska få drömma, önska och längta.
Att vara ett barn som växer upp med föräldrar som lider av psykisk ohälsa eller missbruk så kan december vara en skit månad.
Om jag nu fick skriva till barnet My Nilsson.
Kära barn
Du är nu omedveten om att din ilska beror på att du har det tufft hemma, dina utbrott är på grund av att du känner dig ensammast i hela världen, ditt självskadebetende är ditt sätt att skrika på hjälp.
Trots att du är emot all hjälp du erbjuds eller tvingas till så kommer det att löna sig i slutändan.
Du är omedveten om att din mamma är...
Låttexten får ofta tala för känslan - My Nilsson
Om du är som jag, har svårt att sätta ord på känslan. Om du är som kanske många andra lyssnar mer på texten än musiken. Om du är som jag använder dig av låttexten för att uttrycka dig. Om du är som jag fastnar för en låt för just den beskriver hela världen.
Ikväll gjorde jag det eller ja rättare sagt gör jag det ofta. Tolkar texten på mitt sätt för att sedan kunna förmedla detta vidare.
Det finns ofta låtar jag spelar för mina nära för att kunna säga att jag är glad, arg, ledsen eller att jag älskar dem.
Låten för ikväll blev Melissa Horn - Jag saknar dig mindre och mindre.
Vad är din låt som beskriver din känsla?
https://open.spotify.com/track/0atRkLynwT9JbhSQkoPdLY?si=DnanbTzGT_u3T8yEtzS-jg
Och glöm inte att du aldrig är ensam!
Maximerarna - David Enarsson
För något år sedan läste jag en artikel som delade in mänskligheten i två grupper: “maximerare” och “satisfierare”. Vilken fruktansvärt orimlig generalisering tänkte jag. Men ibland återkommer jag ändå till denna tanken och slås av att det kanske ändå finns ett uns av sanning i den.
Maximerare är människor med perfektionistiska drag. Ni vet de som alltid satsar på att på att få ett A på tentan. Oavsett hur mycket tid eller psykisk ohälsa det kräver av dem. Maximerarna är de som alltid spanar på det där gräset på andra sidan. Och som oavsett hur bra de har det alltid funderar på att fly fältet. För den där utbildningen, det där jobbet, eller den där partnern som finns på andra sidan är ju så mycket bättre än allt som är just nu. Satisfierare å...
Våga utmana dig själv - My Nilsson
Den här sommarn har jag som person utvecklats. Jag tackar mest medicinen och stödet av familjen.
Nu i veckan har jag anmält mig för att hjälpa till under Ironman. Vilket innebär en massa nya människor och människor som pratar engelska. Jag hade inte ens orostanke innan jag huxflux anmälde mig som volontär.
Önska mig lycka till!
Samtidigt under sommarn har jag med små steg vågat söka mig vidare. Det största underverket har varit fotbollen som nästan är en självklarhet. Inga utbrott eller impulsiva uttryck.
Med detta sagt skriver jag till dig som tycker att dessa saker känns extremt långt bort som exempel att volontärarbeta. Men som jag läste i ett annat inlägg påminner jag dig om att sätta små mål, vardagliga mål som stärker dig.
Mål för dagen:
Kliva upp
Få på kläder
Käka frukost
...
Ibland ramlar vi ner - Jacob Hallberg
Vårt samhälle är i konstant rörelse, vi måste hela tiden röra oss framåt för att inte halka efter. Vi gör vårt bästa för att hänga med, men ibland händer det att man snubblar och ramlar omkull. Då kan det kännas som att alla bara fortsätter över en och nästan kliver på en, utan minsta omtanke.
När man ligger där på marken och ser alla försvinna från en är det lätt att få panik och tvinga sig upp så fort som möjligt. Risken man utsätter sig själv för (ofta utan att ens tänka på det) i den situationen är att man lätt kan ramla ner igen för att man försöker resa sig för fort, och att ta sig upp efter man ramlat en andra gång är alltid väldigt svårt.
Det vi istället kan försöka börja göra är att sitta kvar där...
När ska vi slippa försvara oss? - My Nilsson
Som rubriken lyder så har jag kommit till den punkten i livet där jag helt plötsligt ska behöva försvara mig mer än jag gjort förut.
Jag tror att jag skriver för alla med psykisk ohälsa. Vi är trötta på att försvara oss inför allt och alla. Många saknar kunskap som gör att det blir svårt för dem att förstå hur vi lever. Jag kan acceptera det. Men jag vägrar att acceptera människors smutskastning eller kommentarer.
Jag har sedan sjätte klass försökt få ur mig de rätta orden som kunde beskriva hur jag mått och hur saker påverkat mig.
Ofta så möttes många av impulsiva utbrott och mina ärliga åsikter om vad jag tyckte om allt tyvärr.
Jag har behövt kämpa för att familjen ska förstå mig och att jag faktiskt behövt den hjälpen jag fått samt att jag mår som...
Rutiner och rastlöshet - Sofia Olsson
Många tröttnar lätt... på samma. Inte jag. För att jag ska kunna slappna av och må bra behöver jag känna en trygghet. Oftast i form av rutiner. . Helst av allt skulle jag vilja ha allt planerat, i minsta detalj! Om jag fick bestämma skulle jag vilja veta exakt vad som kommer att hända och ske. Jag mår bra av, eller rättare sagt mår bättre av att veta vad som skall hända och det gör att jag kan slappna av en aning.
Oftast när oväntade saker händer eller om planerade planer spricker så kryper oron och paniken in i kroppen, kontrollbehovet är enormt! Kanske går det att likna känslan med ångest? Det är svårt att sätta ord på vad som händer i kroppen eller hur det känns. Jag blir orolig, nervös, känner mig liten/osäker, blir stressad och till och med arg.
Jag åker mer än gärna till ställen jag...