Ångestbloggen
Ärren på insidan försvinner aldrig - Pernilla Olsen
Jag blev mobbad när jag gick i skolan. Det var värst på lågstadiet, men det förstörde en stor del av högstadiet och gymnasiet också eftersom jag ständigt var rädd för att bli utsatt igen. När jag pratar om mobbningen idag så vill människor gärna bortförklara den, ”Jaha men det var ju inte så farligt”, ”Jag tycker ju inte riktigt att det är mobbning”, ”Du hade ju vänner? Då kan du inte blivit mobbad”, ”Du som är så söt kan ju inte varit mobbad” eller ”Jag tror du var lite känslig bara”. Speciellt det där sista fick jag höra väldigt mycket i skolan medans mobbningen försiggick, av de andra eleverna och av mina lärare. Du är känslig. Vem är det som avgör var gränsen går för mobbning? Är det när personen i fråga bryter...
Rosa läppstift och en hello Kitty BH - Anina Hietala
Det här är något som jag tycker är väldigt jobbigt att skriva om. Kanske för att jag tycker att det var så elakt, eller att jag tycker jag själv var patetisk som ens lät det påverka mig. Det var så längesen och ändå skäms jag. Det tog flera år innan jag ens vågade berätta det för någon och det var min dåvarande psykolog efter att hon bett mig tänka på första gången jag blev riktigt sårad.
När jag skulle börja i sexan så smsade en klasskompis och frågade om vi skulle hänga. (Sådär i efterhand vet jag att denna tjej inte gjorde mycket annat än att mobba alla som var lite ’’svagare’’ och önskar att jag bara slutat hänga med henne redan i lekis.)
Vi satte oss i alla fall vid en rutchkana och snackade lite. Jag minns ingenting förutom att den här tjejen tog...
Mobbning bland vuxna - Alexander Olsson
När jag var liten blev jag under perioder mobbad under stora delar av grundskolan. Och det är där de flesta av oss associerar ordet mobbning till; skolan och bland barn. Barn som inte vet bättre. Barn som är osäkra. Barn som försöker finna sin plats.
Det sorgliga är att det inte är endast bland barn som mobbning sker. Det sker även bland vuxna. Bland personer man skulle kunna påstå ”vet bättre”. Idag är jag 27 år gammal och ganska vuxen skulle man väl kunna säga. Jag klarar mig relativt bra och mår mycket bättre än jag gjorde när jag var yngre. Jag har fortfarande mindre och större problematik med depressioner och ångest, men har funnit verktyg att hantera det och för det mesta går det bra.
För ungefär ett år sedan fick jag ett vikariat på fem veckor på en arbetsplats i närheten av där jag idag bor....
Gästinlägg #359: "Ge aldrig upp!"
av Malin
Ämne: Mobbning
Sommaren 2000 föddes en flicka, en flicka som hennes föräldrar ville skulle få det perfekta livet. Men så vart det inte...
Flickan skulle börja skolan för första gången, hon var nervös och rädd. Mamman hjälpte henne att välja ut kläder, en vit kjol och ett rosa Linne, flickans ryggsäck var ljus rosa med en massa blommor på.
När flickan skulle gå till skolan möter hon sina vänner från dagis, dom går tillsammans och fnittrar.
Första dagen gick bra!
Men åren gick... och flickan blev äldre..
Årskurs två fick flickan en ny lärare. Läraren var snäll mot alla... tills hon såg flickan längst bak i klassrummet. Läraren trakasserade flickan i år, hon lät inte flickan gå o äta lunch förns hon hade gjort klart 5 sidor i matteboken. Flickan satt o grät men...
Fredrica 8 år - Fredrica Eriksson
Igenom mitt liv har jag gått igenom en hel del. Mobbning, utfrysning och inte fått det stödet jag har behövt av människor som funnits nära mig. Det har varit så svårt för mig att acceptera.
Att acceptera att jag har varit ett offer och att ingen någonsin har trott på mig eller stått upp för mig. Att jag har behövt acceptera att jag inte är lika bra som alla andra och i mitt liv är det meningen att jag ska va den alla kan klanka ner på och frysa ut.
Detta fick jag acceptera när jag var 8år, kan ni förstå det?
Att jag Fredrica 8år gammal har bara acceptera detta och trott att mitt liv skulle vara så livet ut. Att jag var värdelös och att jag var ful. Jag var inte lika bra som dom andra barnen.
Dom första gångerna jag var hos min psykolog för 2år sen så började vi med att gräva. Det var så vi gjorde i...
GÄSTINLÄGG #347: ”JAG HAR SÅ MÅNGA FRÅGOR, MEN INGA SVAR”
(av Rebecca)
Ämnen: Vänskap på internet, mobbning, våldtäkt, droger och självmord
Den 11 september 2014 började jag med ett konto på Instagram vid namn @stoppa.mobbning.nu och det var början på en tid för mig med många nya vänner och mycket glädje, men också många jobbiga saker. En av dessa saker ska jag berätta om här. (Jag vet inte om vissa personer jag kommer prata om vill att jag nämner deras namn och jag kommer därför använda första bokstaven i dem.) Det jag kommer att skriva om här kommer att vara helt utifrån min upplevelse och så som det var för mig, det jag minns, ifall någon undrar.
Den här berättelsen tar i alla fall sin början den 3 oktober 2014 då jag för första gången skrev till en tjej, E. Anledningen till detta var att hon på den här tiden hade ett konto där hon skrev...
GÄSTINLÄGG #340: ”JAG VLL INTE DÖ, MEN ORKAR INTE LEVA”
(av Linn, 14 år)
Ämnen: Depression, självhat och mobbning
Jag har alltid haft lågt självförtroende men spiralen som förstörde mitt liv började snurra 2010. När jag var 8 år började en kille i klassen över mig komma med dumma kommentarer om att jag aldrig åt grönsaker på lunchen och ibland försökte han lägga krokben för mig i matsalen. En dag fick jag nog och kastade min tallrik med mat mot honom men jag missade. När jag var 9 år började klassens "bad boy" Valentino mobba mig. Jag visste redan att jag var tjock men det hade inte riktigt stört mig förrän nu. När han började mobba mig tog det inte mer än nån månad innan jag inte kunde titta i spegeln utan att känna att jag var tjock, värdelös och fulare än en rutten fisk. Det var verbal mobbning, aldrig ett fysiskt slag fast varje ord kändes som en...
Läs om våra bloggare
Här hittar du 30 olika liv som är påverkade av psykisk ohälsa.
Alla berättar öppet för att hjälpa andra.
Vem vill du lära dig av idag?
GRATIS E-BOK: 10 utmaningar för att träna bort din sociala ångest
Kategorier
Alla kategorierSenaste inläggen