Ångestbloggen
GÄSTINLÄGG #427 - Försäkringskassan körde över mig
GÄSTINLÄGG #426 - Så blev jag kvitt min OCD
GÄSTINLÄGG #425 - Träning och medicin gav mig livet tillbaka
GÄSTINLÄGG #424 - Är jag inte som alla andra?
GÄSTINLÄGG #423 - Jag hoppade 8 meter rakt ner på stenar
GÄSTINLÄGG #422 - En flicka i mängden
"En flicka i mängden"
(av Kristin)
GÄSTINLÄGG #421 - Är det mitt bagage?
Det där med bagage.
Jag trodde att man kunde tömma väskan och få släppa lite tyngd. Men såhär efter 10 år är väskan minst lika tung om inte ännu tyngre.
Jag kommer inte ihåg någonting bra från min barndom. Endast sorgliga, hemska och vidriga minnen sitter som klister i mitt huvud.
Som liten flicka fick jag se hur min pappa gick från att vara min fina, starka pappa...till att bli en alkoholist.
Från att ha det tryggt i mitt hem till att bli en liten krog där folk samlades efter stan stängt ner. Som liten flicka fick jag se min mamma och mina syskon åka ifrån mig.
Och som liten flicka blev jag sviken, lämnad, och övergiven..mest ibland mina känslor.
Livet gick ju såklart, men alla dom där känslorna hänger ju kvar.
Varje dag är jag rädd för att bli lämnad, utbytt, övergiven eller att inte duga för dom jag...
Gästinlägg #365: "När ångest och depression slår samman"
av Kumbrija
Ämnen: Ångest samt depression
Jag hade aldrig riktigt förstått mig själv förrän nu. Dels för att jag var osäker men också för att jag vägrade acceptera. Vad var det jag vägrade acceptera?
Jag vägrade acceptera att min depression stal så mycket ifrån mig, mina vänner, mina intressen, mitt självförtroende men det allra viktigaste mig själv. Jag insåg inte att varje gång jag var bland folk var jag så ångestfylld att den enda utvägen var att gå därifrån. Eller när jag var ensam och kände något i bröstet utan anledning och jag inte kunde andas, när jag var så himla arg på alla utan att ens förstå varför då var det ångest. Min depression stal mitt psyke och mig, min ångest sårade andra runt omkring mig, fick mig att må extremt dåligt och...
Gästinlägg #364: "Min allra största demon"
av Anonym, 25 år
Ämnen: Sexuellt utnyttjande
Livet fällde krokben på mig redan vid 5års åldern, jag levde med min mamma och hennes nya man och min nyfödda lillasyster. Rädslan för mörkret och mardrömmar redan då resulterade i ett hav av svarta vågor. Mammas man var den största demon i mitt liv. Han utnyttjade mig, på alla sätt som går, han intalade mig att de va normalt och det blev som vardagsmat för mig. Jag gick dag in och ut i väntan på nästa tillfälle. Nästa tillfälle då han skulle krossa min barndom och hela mitt liv.
Han påtalade dagligen hur mycket han älskade mig och att när jag blev gammal nog skulle han gifta sig med mig. Han ville äga mig och de gjorde han redan då. Jag var ett tomt skal som han satte sina kraftfulla klor i.
Jag minns våra bilturer. Jag var inte äldre än 9 år. Han...
Gästinlägg #363: "Jag påminner mig om att jag fortfarande lever"
av Hannah
Ämnen: Social ångest, depression, ätstörning och generell ångest
Jag vet inte hur många gånger jag tänkt tanken att dö. Jag vet inte hur många gånger jag skrivit om mitt självmordsbrev. Jag vet inte hur många gånger jag gråtit mig till sömns. Hur många gånger jag stått framför spegeln, vridit och vänt på mig för att se om jag skulle bli snyggare då, dragit in magen och räknat revbenen. Stått framför spegeln och velat slå sönder den. Jag vet inte hur många gånger jag fått panikattacker innan och när jag är i skolan. Jag vet inte hur många gånger jag har börjat svettats, blivit röd och fått panik när någon frågat mig något i klassrummet. Jag har ingen aning om hur många gånger jag har hållit på såhär...
Sluta styras av dina negativa tankar med SNÄLL-modellen
Gå igenom de fem enkla stegen när du behöver komma loss från en negativ spiral och istället göra det som verkligen är viktigt för dig!
Senaste inläggen
