Ångestbloggen

Ångestbloggen

När tiden är inne - Malin Holmberg

Att sortera är inte enkelt. Men vi gör så gott vi kan. Vi skapar normer, stereotyper, referensramar för att göra världen runt omkring oss begriplig. Det är ett högst mänskligt beteende som till viss mån är en förutsättning för att vi ska kunna förhålla oss till någonting alls. Men ibland blir ramarna så fyrkantiga att de istället blir till tunga bojor runt våra fötter. Jag har en förmåga att bestämma mig. När jag bestämt mig har jag inte bara valt, jag har dessutom suddat bort alla andra möjliga alternativ. Det finns bara en enda väg framåt och det är den jag går på. 

Men så dyker någonting upp som en inte väntat sig. Ett korsdrag som drar igen dörren bakom en men samtidigt låter ett fönster öppnas på vid gavel. Fan vad jag känner mig dum då. Dum för...

Läs vidare...

Vill du ha en livsuppgift? - Emelie Billman

Tänkte bara ge dig en jättestor poäng med ditt liv, om du har plats för en extra? För enda anledningen till att den stora folksjukdomen “självhat” brett ut sig i vårt land är för att vi, enskilda individer, upplever oss som avvikande. Vi har alla fostrats till det. Föräldrar, lärare, kompisar, släkt och grupper av olika slag har samtliga, med jämna mellanrum, påpekat våra fel. Och eftersom felen varierar beroende på situation och umgänge så finns det nog, med facit i hand, ingenting med oss som faktiskt duger. Vi har alla förvandlats till kameleonter; överallt anpassar vi oss till omgivningen genom att förtrycka våra sanna jag och indirekt också alla som liknar oss. Vi blir inte mer än kloner av varandra.

Men detta självhat hade faktiskt kunnat förhindras. Om vi, från dag ett, hade sluppit att matas av mallar, ramar, normer...

Läs vidare...

Ibland har jag varit så rädd för att bli lycklig att jag istället valt att förbli olycklig - Lenitha Wedholm

Ungefärlig lästid: 10 minuter

Det är bisarrt egentligen hur rädd man kan vara för förändringar. Hur det bekväma och det man är van vid kan hindra oss från att ta oss framåt. Det verkligt bisarra för mig har varit när jag valt att stanna i något som gjort mig fullständigt olycklig där jag upplevt livet som en enda lång resa av misär mot döden. Ändå har jag stannat där, vad det än kan ha gällt. Det kan ha gällt hela min livssituation, ett jobb eller en relation. Även destruktiva mönster hos mig själv som jag vägrat släppa just för att jag varit bekväm i min egen misär.

Jag vet inte hur många gånger jag tidigare klagat på livet, på hur påfrestande det varit eller på en relation som sugit musten och livsglädjen ur mig. Inte sällan har jag klagat på det jobb jag haft....

Läs vidare...
Close

50% Avklarat

Two Step

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.