Ångestbloggen
Hej! Föreläsningarna i Södertälje, Stockholm & Visby har flyttats till hösten. Se din mail för mer info! Ta hand om dig! /Eric

Ångestbloggen

Är ni villiga och lyssna nu? - Anina Hietala

Jag är ledsen när jag skriver det här, riktigt ledsen. Och också arg.

Att Tim Avicii Bergling förra veckan dog är ingenting någon med en mobil, tv eller radio kan ha missat. I skrivande stund publicerar också alla nyhetssidor hans föräldrars öppna brev till allmänheten, jag citerar:

 

’’Nu orkade han inte längre.

Han ville få frid.’’

 

2017 släpptes dokumentären ’’Avicii: true storys’’ som handlar om hans liv och resan genom hans karriär. I denna filmen blir hans psykiska mående så påtagligt och vi får följa honom genom läkarbesök till hans sista spelning någonsin, och allt slutar med att han sitter vid en strand och bilden zoomas ut.

Idag är vi arga. Men jag kan inte släppa tanken och funderingen på hur många som var arga innan dom visste att Tim hade dött. Vi...

Läs vidare...

“Du som är sjukskriven har ju ändå inget för dig” - Lenitha Wedholm

Ungefärlig lästid: 5 minuter

Jag minns så väl denna kommentar. Hört den flera gånger men minns speciellt när min dotters förskolelärare sa det till mig. Hon menade att det inte spelade någon roll för mig när jag lämnade henne på förskolan för jag hade ju ändå inget för mig. Tänk om hon vetat hur mycket jag just då hade att göra. Hur utbränd jag var just för att jag hade så mycket att göra och hur svårt det ens var för mig att ta en dusch eller äta en måltid mat.

Att vara sjukskriven kanske för många låter som man ligger på soffan och degar hela dagar. Att man faktiskt inte har något alls att göra om dagarna. Så kanske det är i vissa fall, det vet inte jag, men för mig såg det väldigt annorlunda ut.

Jag var sjukskriven på grund av ångest och depression....

Läs vidare...

Varför människor dör… kanske - Emelie Billman

Här sitter vi på månen, du och jag, i varsin saccosäck med en killer view av planeten Tellus inför våra fötter. Vi har just lämnat allt vi lärt oss från vår tid där nere för att istället uppleva det som vi egentligen känner; rätt och fel bortom mänskliga mått. De har aldrig nått hit och vi är här för att få lite perspektiv.

Jag vill att du ska se dig själv på jorden. Se din omgivning, dina vänner, ovänner, bekanta och arbetskamrater. Se hela din historia från födsel till idag. Se på den som om du själv aldrig fanns i den. Som om den vore över och bara är en film som spelas upp på repeat, där du kan spola, pausa och börja om så mycket som du önskar. Här är du inte längre du utan en åskådare.

Gör nu ett nedslag i tiden som varit. Se hur en annan version...

Läs vidare...

Ångest - en energitjuv - Karolina Tågerud

När jag drabbades av utmattning blev alla sociala situationer plötsligt enormt svåra.

De skapade ångest och ångest är en enorm energitjuv.

De senaste dagarna har jag utmanat mig själv. Utsatt mig för fler tuffa situationer.

Handla bland mycket folk. Åka tåg på pendlingstider. Umgås med vänner.

Ångesten har varit på max emellanåt. Svimfärdig i kassakön. Kräkfärdig på plattformen. Hjärtat som rusar och det flimrar för ögonen.

Men så när den är som värst vänder den sakta. Tillslut dör ångesten ut. Kvar är jag som en urvriden disktrasa.

Ångesten kom och när den gick tog den med sig all min energi.

Jag har under många år övertrasserat mitt energikonto.

Utmattningen kom som ett enormt kravbrev.

Jag har fått vila väldigt mycket mellan varven.

Jag har en stor skuld att betala...

Läs vidare...

Ta mig på allvar, jag är dödligt sjuk - Mathilda Gustavsson

Jag är så trött;

Så trött av att inte bli tagen på allvar

Så trött på att höra att alla är lite deppiga ibland och att jag ska rycka upp mig

Så trött på att må såhär

Det här har pågått i flera år, fram och tillbaka, bättre och sämre men aldrig tillräckligt bra. Det känns som jag har testat allt, från att vara inlagd på psykakuten till att försöka mitt yttersta att ”leva ett normalt liv som alla andra”. Det har inte varit lätt men trots allt lever jag än idag- även om jag inom vården har varit en ”röd-markerad i två år” dvs. en patient med hög suicidrisk.

I somras hände det. Min psykologs oro blev sann och jag försökte ta livet av mig. Trots detta blir jag inte tagen på allvar. Folk ser mitt självmordsförsök och...

Läs vidare...

Om när de som inte vet någonting om medicin ska uttala sig om medicin - Nina Carlson

Vi säger att du har fått diskbråck. I början gör det inte så ont, men det ger sig inte och du försämras. De rehabiliteringsövningar du fått rår inte på det och smärtan får större och större inverkan på din livskvalitet. Då kan du behöva andra behandlingar, operation eller i värsta fall bli stelopererad. Någonting är trasigt och du får hjälp att laga det så du kan fungera igen.

Vi säger att du har något annat problem. Du kanske inte kan koncentrera dig om så livet hängde på det, har myror i kroppen och noll impulskontroll. Du kanske känner dig smutsig hela tiden och tvättar händerna 50 ggr om dagen och kan inte sova om du inte gjort alla dina kvällssysslor i exakt ordning. Eller så har du haft sån fruktansvärd ångest så länge att du känner att du nog inte orkar...

Läs vidare...

Inte lika värd - Linda Kjellberg

Jag är inte lika mycket värd. Varför? Jag lider av psykisk ohälsa. I mitt fall främst depression och panikångest. Vet ni hur många killar jag snackat med som verkar snälla först och sen spottar på mig när jag redan ligger ner. Killar som inte kan acceptera att jag är som jag är just för att jag är sjuk. Just att jag blivit på ett visst sätt för jag har mina diagnoser.

När jag börjar snacka med en kille är jag ganska snabbt på att berätta om mina diagnoser och varför jag kan säga/bete mig på vissa sätt. Något alla accepterar till jag väl gör de. Vet inte hur mycket elaka ord jag fått höra. Slampa, hora, patetisk, uppmärksamhetskåt osv. Men den värsta är nog lögnare. När folk påstår att jag ljuger om mina diagnoser, att jag ljuger om varför jag beter mig på ett...

Läs vidare...

Att få den bästa och sämsta vården samtidigt - Alexander Olsson

Den svåraste perioden under mitt liv med mental ohälsa hade sin kulmen under gymnasiet, då jag för första gången även sökte hjälp från vården. Under denna period fick jag även den bästa hjälpen någonsin av vården. De tog mig på allvar, de lyssnade på mina problem och de gav mig den hjälp jag behövde. Än idag är jag fantastiskt tacksam för den hjälp jag fick och den fantastiska psykolog jag fick prata med. Det handlade till stor del av att få ens problem tagna på allvar, men också en stor gnutta personkemi som verkligen fungerade mellan mig och min psykolog. Hon hade en bra blandning mellan att kunna lyssna, vara trevlig och förstående men samtidigt väldigt realistisk och var inte rädd för att ibland ge mig den hårda sanningen vilket fick mig att inse en eller två saker kring mina tankegångar och...

Läs vidare...

The black dog - Malin Andersson

När min depression tar tag i mig som värst, så ligger jag bara ned och känner att jag har misslyckats med och förstört allt jag har byggt upp. Både inom arbete, utbildning, fritid och relationer. I min djupaste depressionsperiod så kändes det som att vakna med en stor sten i huvudet och orken att kliva upp fanns inte där längre, men jag gjorde det ändå eftersom det var vad som förväntades av mig. Varje dag var som att börja om från ruta ett, eftersom min depression hade fått mig att glömma allting som var bra med mig, allting jag hade åstadkommit i mitt liv och allting positivt som mitt liv innehöll.

Jag började känna mig värdelös och som en belastning för min sambo, mina anhöriga och mina vänner. De ”typiska” tankarna om att det hade varit lättare om jag inte fanns, infann sig allt oftare. I mitt huvud författade...

Läs vidare...

Gästinlägg #365: "När ångest och depression slår samman"

av Kumbrija
Ämnen: Ångest samt depression

Jag hade aldrig riktigt förstått mig själv förrän nu. Dels för att jag var osäker men också för att jag vägrade acceptera. Vad var det jag vägrade acceptera?

Jag vägrade acceptera att min depression stal så mycket ifrån mig, mina vänner, mina intressen, mitt självförtroende men det allra viktigaste mig själv. Jag insåg inte att varje gång jag var bland folk var jag så ångestfylld att den enda utvägen var att gå därifrån. Eller när jag var ensam och kände något i bröstet utan anledning och jag inte kunde andas, när jag var så himla arg på alla utan att ens förstå varför då var det ångest. Min depression stal mitt psyke och mig, min ångest sårade andra runt omkring mig, fick mig att må extremt dåligt och...

Läs vidare...
Close

50% Avklarat

Two Step

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.