Ångestbloggen
Du får inte vara död - Mathilda Gustavsson
Jag vänder mig alltid om, kollar riktigt länge, visst är det inte du? Men tänk om, tänk om du inte är död och att bara var en mardröm? Du kan inte vara död, det går inte. Det får inte vara sant.
Det har gått drygt ett halvår sen du avslutade ditt liv men jag kan fortfarande inte förstå att det som hände verkligen hände. Det fick ju inte hända. Även om jag vet vad som hände varken vill eller kan jag förstå det.
Jag försöker intala mig själv att jag både sett bilden från sjukhuset där du somnade in och varit på din begravning men kan fortfarande inte ta in det. Det är en för stor sorg för mig att hantera och förmodligen är det en försvarsmekanism för att jag inte ska bli helt nedbruten. Bara ibland, i korta sekvenser, klarar jag av att tänka på vad som faktiskt hände och hur allt...
Nu är jag ensam men stark - Mathilda Gustavsson
Jag har aldrig tyckt att uttrycket att ”man måste älska sig själv för att kunna älska någon annan” varit särskilt bra. Just därför att jag aldrig riktigt älskat mig själv. Men nu i efterhand förstår jag att uttrycket inte betyder att man inte är duglig att älska någon annan utan tvärtom lätt glömmer bort att försöka älska sig själv under tiden.
I juni 2017 försökte jag ta mitt liv och mindre än 1 månad senare var jag i ett förhållande. Förhållandet var precis som de flesta förhållande helt underbart i början men krångligt mot slutet och det tog därför slut för tre dagar sedan.
Eftersom förhållandet började så tätt inpå mitt självmordsförsök och jag mådde så bra under början av vårt...
Ta mig på allvar, jag är dödligt sjuk - Mathilda Gustavsson
Jag är så trött;
Så trött av att inte bli tagen på allvar
Så trött på att höra att alla är lite deppiga ibland och att jag ska rycka upp mig
Så trött på att må såhär
Det här har pågått i flera år, fram och tillbaka, bättre och sämre men aldrig tillräckligt bra. Det känns som jag har testat allt, från att vara inlagd på psykakuten till att försöka mitt yttersta att ”leva ett normalt liv som alla andra”. Det har inte varit lätt men trots allt lever jag än idag- även om jag inom vården har varit en ”röd-markerad i två år” dvs. en patient med hög suicidrisk.
I somras hände det. Min psykologs oro blev sann och jag försökte ta livet av mig. Trots detta blir jag inte tagen på allvar. Folk ser mitt självmordsförsök och...
Att vakna upp efter ett självmordsförsök - Mathilda Gustavsson
Jag vaknar upp snurrig och har ingen aning om var jag är. Det känns konstigt i kroppen och huvudet och inget känns verkligt.
Det första jag ser är mina armar, blodiga, fulla med blåmärken och med slangar inkopplade till apparater och dropp. Sedan ser jag mina föräldrar, mina fina föräldrar. De ser både oerhört bekymrade och ledsna ut men även hoppfulla och lättade.
Min pappa berättar för mig att vi är på medicinska akuten för att jag försökte ta livet av mig i måndags. Han sa att vi har varit här i tre dygn eftersom jag har legat i koma på grund av alla tabletter jag tog.
Jag minns hur min mamma tittade på mig som att hon ville skrika av frustration och glädje över att jag levde men att hon var i chocktillstånd och inte fick fram ett ord.
När en läkare ser att jag vaknat säger hon att hon ska hjälpa mig gå...
#metoo - Mathilda Gustavsson
Hashtaggen #metoo har fått stor uppmärksamhet i social media på senaste tiden. Syftet med #metoo är att uppmärksamma sexuellt våld och övergrepp som främst drabbar kvinnor. På min egen Facebook delade jag som hastigast inlägget men här hade jag tänkt reda ut hur det sexuella våldet och övergreppen jag har blivit utsatt för har påverkat mig.
Genom min pubertet var det många killar som tog sig friheten att tafsa på mig och mina kompisar i grundskolan men upp mot högstadiet hade de flesta killarna fattat att det inte var okej. Ingen större skada var här skedd men redan här hade tankar om att min kropp endast är till för mäns njutning- utan samtycke- hunnit bildas.
Tafsandet slutade och under högstadietiden började jag bli mer bekväm och självsäker igen men slutade när jag sedan började gymnasiet.
Med gymnasiet kom en hel...
Till er som tipsar mig om hur jag borde göra för att ta mitt liv - Mathilda Gustavsson
Kanske är jag för dum för att ta livet av mig.. Eller är jag för feg.. Eller har jag inget tålamod. Enligt dig är jag hur som helst dum och dålig. Varför försöka halvhjärtat? Ska man göra det ska man göra det ordentligt. Du säger sedan till mig hur man begår självmord om man verkligen vill säkra sin död.
Jag har som tur är ett bättre kontaktnät nu än vad jag hade när jag försökte ta livet av mig. Min depression är inte fullt så djup och jag har bytt medicin till en som faktiskt hjälper och inte stjälper. Det finns nu saker i mitt liv som gör att jag känner att livet är värt att leva.
Trots att min psykiska hälsa har blivit bättre än var den varit på länge triggar det mig något enormt när folk slänger ur sig kommentarer om hur jag faktiskt borde ha gjort när jag...
Hon kommer aldrig tillbaka - Mathilda Gustavsson
Om knappt ett år skulle vi springa ut hand i hand i våra vita klänningar och sträcka upp våra ärriga armar i luften, för att kasta upp våra studentmössor. På studenten skulle vi verkligen få känna att vi klarade det, trots att ingen trodde på oss och trots vår psykiska ohälsa. De som faktiskt trodde på oss skulle gråta av lycka när de såg oss springa ut hand i hand mot världen.
Detta var drömmen vi båda hade men som blev krossad för oss båda.
Du kommer inte vara med när vi tar studenten tillsammans. Dina motgångar blev för stora och du valde att avsluta allt.
Pakten vi hade om att ingen av oss skulle ta livet av sig höll inte, men jag skyller inte detta på dig. Vi båda bröt löftet men till skillnad från mig ”lyckades” du och ditt sista andetag är taget.
Det går inte en dag...
Utsidan matchar insidan - Mathilda Gustavsson
Jag skäms.
Jag skäms över ärren som täcker mina ben och armar.
Ärren jag själv har skapat för att fly min ångest.
Ärren som jag döljer för att jag inte vill skrämma upp andra.
Ärren som gör att min utsida avslöjar att någonting är trasigt på insidan.
Att skada sig själv är beroendeframkallande, precis som t.ex. koffein och alkohol är, då man får adrenalin när man skadar sig. Precis som alla beroenden söker man kickar och kickarna man söker kräver mer och mer för att uppstå, detta leder till att skadorna man gör mot sig själv ofta blir värre och värre och man söker efter kickarna oftare och oftare, under självskadebeteendet. Att sluta skada sig själv är därför lättare sagt än gjort och på vägen är det vanligt med återfall då olika saker kan...
Glädje på flaska - Mathilda Gustavsson
”Finns det någonting du blir glad av och ser fram emot att göra?”
”Räknas att dricka alkohol? ...Annars kan jag inte komma på något.”/svarade jag min psykolog
Det fanns ingenting jag levde för utan allt sågs som ett hinder, förutom alkoholen. Med alkohol var jag precis den jag var innan jag blev deprimerad. Efter en halv flaska vodka blev jag plötsligt social, självsäker och glad, igen. Alla älskade mitt berusade jag och jag älskade den positiva uppmärksamheten jag fick.
Skillnaden mellan nutida berusade jag och dåtida nyktra jag var att glädjen jag nu kände behövde underhållas. Glädjen kom aldrig naturligt för mig längre om jag var nykter. Allt var en fasad. Jag ville tillbaka till glädjen och visste hur jag snabbt skulle bli glad och bekymmerslös igen. Flaskan fanns där för mig när jag behövde en paus från...
Tiden är inne - Mathilda Gustavsson
Varför kämpar jag ens? Jag vet att jag kommer ta livet av mig förr eller senare. Är inte allt jag gör nu förgäves då, ändå?
Allting kändes så meningslöst när jag visste att jag skulle ta livet av mig förr eller senare. Så fort jag stötte på ett hinder, var min första tanke att nu kanske det äntligen är dags för mig att ge mig av? Hur stora hindren behövde vara för att sätta igång denna tanke varierade kraftigt. På ”bra” dagar kunde ett dåligt resultat på provet eller en känsla av ensamhet trigga igång tanken men på en dålig dag räckte det med att byxorna jag tänkt ha på mig låg i tvätten.
Tankarna blev till handlingar och förberedelser för slutet.
Dagen då jag äntligen skulle ätas upp av mina demoner var kommen. Min sista livlina, min...