Ångestbloggen

Ångestbloggen

Spegel, spegel på väggen där - Lovisa Lindström

Jag står och ler vid spegeln,  förbereder mig på att ta på den där berömda masken.  Försöker få det att inte lysa igenom. Min sorg och olycka, min ångest och rädsla, samt bilderna från det förgångna. Jag betraktar min spegelbild om och om igen, tittar på min kropp, inte en skråma. Inte då, inte än. Ändå var jag fortsatt trasig. Hela min kropp var som I tusentals bitar som nu förväntades bli hel, precis som ett pussel. Men det ännu ingen såg var att bitar fattas. För vem vill lägga ett trasigt pussel?

Hela jag är som ett enda stort sår som bör läka men drabbas av infektion, där piller förväntas tas för att läka alla sår. Jag växer som I en bördig stinkande jord, under i det mörka. Vågar inte se ovansidan, inser inte att bladen kikar fram då och då....

Läs vidare...

Om jag ändå vore en blomma - Lovisa Lindström

Om jag ändå vore en blomma, skulle ni då vakta mig med omsorg, se på mig med förundran och fylla mig med kärlek?

När vinterbrisen kyler som isande blickar gömmer jag mig i tjälen tills våren kommer och pollen invaderar luften.

Inte förens då låter jag små små blad kika fram genom jorden, för jag vore inte till fullo sann om jag sa att jag utan tvekan kom tillbaka, för rädslan att lämna mörkret var till en början starkare än att finna ljuset.

Jag dog för ett tag i händerna på mörkret, men precis som en blomma kommer jag tillbaka starkare.  I skogens gryning växer jag mig ståtlig, men ändock så ensam, tills det att jag föll I din hand och pryder ditt bord tillsammans med andra av liknande slag.

Skulle jag vara älskad... Älskad då jag växer vid fönstret med mina rosenröda blad, sprider...

Läs vidare...
Close

50% Avklarat

Two Step

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.