Se föreläsning

World Mental Health Day 2017 - Magdalena Fredriksson

Vi har dagar för allt. Allt från roliga men onödiga kanelbullens dag till livsviktiga dagar som Internationella AIDS-dagen. Vi har dagar för sjukdomar såsom cancer och diabetes, såväl som dagar för barns och kvinnors rättigheter. Alla lika viktiga. Och lika viktig är morgondagen, den 10e oktober.

Imorgon (eller idag, beroende på när du läser), den 10e oktober, är det nämligen World Mental Health Day. En dag för att uppmärksamma och prata om psykisk hälsa och ohälsa. WHO beskriver dagen som till för att just uppmärksamma psykisk ohälsa och samla och dela med sig av kunskap kring den. Bland annat i USA har man öppna diskussioner om ämnet under denna dag, pratar om det i skolan och vissa företag och vårdgivare kallar till konferenser för att dela med sig av sin kunskap och hjälpas åt kring hur man ska arbeta vidare med den. Man delar även ut pris och utmärkelser till personer och organisationer som arbetat med och mot den psykiska ohälsan, eller för att de väcker frågor och uppmärksamhet kring den. Dagen har bara uppmärksammats sedan 1992, men har sedan dess haft olika teman varje år, såsom Värdighet vid psykisk ohälsa och Att leva med schizofreni. Årets tema är Mental hälsa på arbetsplatsen, vilket är ett ämne jag själv funderat mycket på och som intresserar mig. Vi lever i en tid där var och varannan bränner ut sig på ett eller annat sätt, samtidigt som antalet människor som drabbas av depression eller ångest (eller båda samtidigt) ökar markant, vilket är något man tagit till fasta i årets tema.

Här anser jag det viktigt att ha en balanserad syn på det psykiska måendet. Det är lika viktigt att se till hur man ska bibehålla och öka det psykiska välmåendet hos sina anställda, som det är att se hur man ska dämpa och minska det psykiska lidandet. Personligen tror jag att chefer och ledningsgrupper ofta är alltför långsamma att reagera på när deras personal mår dåligt, vilket gör att så många hinner krascha på ett eller annat sätt innan man tar till åtgärder. Kanske vore det bättre att försöka bibehålla och öka den psykiska hälsan på arbetsplatsen, eller åtminstone försöka förebygga den psykiska ohälsan innan den hinner ta skruv. Jag och många med mig har en mängd idéer på hur man kan göra detta, men då krävs det att någon lyssnar och agerar med oss. Tills dess kvarstår det faktum att det svenska arbetslivet inte är bra i termer av mentalt välmående hos de som finns och verkar i det, vilket även återspeglas på resten av världens arbetsplatser.

Här tror jag att det finns en oerhört stor utmaning i det svenska arbetslivet, då sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökar något enormt här i Sverige. Varför? Stress är en stor bov i dramat kring utbrändhet och sjukskrivningar från arbete, men samtidigt ska och behöver inte stress vara farligt. Reaktionen finns nedärvd i oss för att vi ska kunna reagera, och ibland även agera, adekvat till en situation. På arbetet ställs dock mer krav idag än tidigare, vilka underförstått manar till att vi ska vara uppkopplade, tillgängliga och flexibla på ett sätt vi förmodligen inte ens är skapade och anpassade till - åtminstone inte än, evolutionärt sett. Vi har inte hunnit med i den utveckling som gjorts och våra hjärnor med tillhörande känsloliv är de som drabbas. Något man kanske själv inte reflekterar över förrän man är där, fast med huvudet i den berömda väggen, liggandes känslomässigt förlamad i sängen eller ihopkrupen i ett hörn, fast med sina inre ångestdemoner efter en alltför lång period av att försöka leva upp till de krav som ställs av andra. Överbelastning, otydliga krav och förväntningar, krav på ständig tillgänglighet och att vara så flexibel att man till slut går av på mitten tror jag är stora faktorer som bidrar till att människor bränner ut sig och drabbas av psykisk ohälsa, och detta dessutom på grund av jobbet. Jobbet där vi spenderar större delen av vår vakna tid.

Jag själv kommer inte gå på konferenser, möten eller utbildningar om mental ohälsa och hälsa imorgon, men jag kommer göra mitt bästa för att väcka samtal och reflektioner kring ämnet. Det är bra att psykisk ohälsa fått en egen dag, precis som fysiska sjukdomar har fått, men då det fortfarande finns tabu och stigma kring den så behöver vi fortsätta prata om den. Prata, prata, prata. Jag har även valt att måla mina naglar blåa dagen till ära, då blått för mig är en färg för psykisk ohälsa. Kanske en association till “feeling blue” som lättast översätts till att känna sig nere eller låg. Ett för mig litet, men viktigt, statement. Vad gör du idag för att uppmärksamma den psykiska ohälsan/hälsan? Berätta!