Vem är du på mitt CV? - Pernilla Olsen

Snart är sommaren här, en tid för att bara njuta. För vissa i alla fall. Själv måste jag söka sommarjobb precis som många andra som studerar och det är något jag våndas över. Mina tidigare arbetserfarenheter har inte alltid varit bra, ångest har varit en stor del i allt och inte bara under själva  arbetstimmarna. Ångesten kommer smygande redan dagen innan på kvällen, tanken på att jag snart måste gå och lägga mig för jag ska upp och jobba är kvävande. Många vill få det att låta som att jag är en lat ”ungdom” som vill sitta uppe hela natten och sova hela dagen istället för att jobba, men det är alltid de som inte förstår. När jag sedan har lagt mig kommer alla hemska tankar, ”ingen på ditt jobb tycker om dig”, ”ingen vill att du ska komma dit”, ”du är bara en belastning, du gör fel hela tiden och de måste ständigt rätta dig” o.s.v. Jag vet att jag inte ska lyssna på den rösten som säger att jag är dålig, men hur ska man ignorera den när det upprepas om och om igen. Sedan när jag väl kommer iväg till jobbet och råkar göra ett enkelt fel så blir det bekräftat att jag är så dålig som rösten sa till mig, även om ingen annan där egentligen tycker det.

En av sakerna som jag tycker är värst är att skriva sitt cv när man ska söka jobb. Ingen vill anställa ”jag är en person med social fobi och som också lider av panikångest. Jag vågar inte ta egna initiativ för jag är rädd för att göra fel och jag vill inte heller be om hjälp för jag vill inte att någon ska tycka att jag är dum i huvudet. Annars är jag en väldigt tyst person som inte tycker om att ta för sig.”. Så istället skriver man att man är social, duktig och älskar att samarbeta med andra, man ljuger. Alla ljuger kanske till viss del på sitt cv, men jag vet inte ens vem personen jag skriver om är. Om man sedan blir anställd och inte lever upp till allt man har sagt får man så dåligt samvete och ångrar att man sökte jobbet överhuvudtaget. Jag har bara slösat deras tid.

Jag har förlorat fyra jobb på grund av min ångest. Jag har både själv slutat för att ångesten blev för stor, och blivit uppsagd, där till och med en av mina chefer sa att jag borde berättat att jag är psykiskt sjuk. Så hur ska man göra? Vara ärlig och aldrig få något jobb eller ljuga, må dåligt och sedan ge upp? Nu är det bara sommarjobb, vilket inte är hela världen att man inte gör det bästa intrycket. Fast hur ser framtiden ut? Hur ska jag kunna söka och hålla fast i ett ”riktigt” jobb utan att ljuga eller bryta ihop? Jag vill inte behöva vara sjukskriven eller leva i ångest, jag vill vara fri att leva mitt liv.

Vad tyckte du om inlägget? 

Kommentera, dela med dina vänner och gilla oss på Facebook 

 
 
 
 

-

 
Close

50% Avklarat

Two Step

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.