Stress och sårbarhet - varför drabbas vi? - Magdalena Fredriksson
Hej! Nu kan du boka dina biljetter till mina föreläsningar i maj. Klicka här för mer info! /Eric

Stress och sårbarhet - varför drabbas vi? - Magdalena Fredriksson

När man drabbas av psykisk ohälsa så dyker tusen frågor upp. Varför känner jag så här? Vad ska jag göra åt det? Hur kunde det bli så här? Varför har jag det så här? Det spelar ingen roll vad man drabbats av, oavsett om det är social ångest, depression eller bipolärt syndrom - frågor och funderingar har man oftast. Detta gäller även om det är någon annan nära som drabbats och inte en själv. Vi människor är problemlösare och vill ha svar på de saker vi frågar oss (därav all vetenskap som finns, skulle jag tro).

 När jag träffar människor som drabbats av psykisk ohälsa, eller människor som har barn, partner eller anhörig av annat slag som drabbats, så ställer de mig ofta frågan "varför" och "hur". Varför har just de drabbats av till exempel en depression? Vad beror det på? Hur kunde det hända? Jag tror på att individen själv har de bästa svaren, men ibland kan behöva lite hjälp att komma på svaren och ställa andra frågor som leder dem till svaret.

Är det då nödvändigt att ha ett svar på varför man drabbats av en viss diagnos eller tillstånd av psykisk ohälsa? Jag skulle svara både ja och nej. Viktigast är ju vad den drabbade vill. Psykisk ohälsa är ett stort begrepp och kan vara allt från en ormfobi till en emotionell instabil personlighetsstörning. Skulle mitt svar bara utgå ifrån vad jag tycker och tror så skulle jag säga att nej, du behöver inte veta orsaken till din ormfobi, men ja, du kanske vill få en klarare bild över varför du drabbats av EIP (emotionell instabil personlighetsstörning/borderline). Ska jag vara helt ärligt så man kan aldrig ge ett 100%-igt svar på exakt varför man drabbats eller exakt vilka faktorer som ingår, precis som vid fysisk sjukdom där det inte heller är självklart. Jag själv har en vanlig sköldkörtelsjukdom, men ingen av de läkare jag har träffat har svaret på varför just jag drabbats. Men att få ihop en teori och en sammanhållen bild brukar vara en tröst för många som mår dåligt psykiskt, även om man aldrig kan säga till 100% varför det blev som det blev. Med det sagt kanske du inte mår bättre, men du kan sluta grubbla över "varför" och "hur" och börja jobba framåt för att just börja må bättre. Att förstå varför kan också vara en tröst och hjälpa en att vara lite snällare mot sig själv.

 Så - varför drabbas vi av psykisk ohälsa? Viktigt för mig att betona här är att det finns flera hundratals teorier inom psykologi och säkert lika många inom biologi och medicin. Ska jag prata om orsaker till psykisk ohälsa i generella termer så utgår man, inom den kliniska psykologin åtminstone, från stress-sårbarhetsmodellen (stress-diathesis model). Det är en så kallad biopsykosocial modell som tar hänsyn till olika perspektiv och faktorer gällande hur psykisk ohälsa utvecklas; det biologiska perspektivet (gener, fysiologiska mekanismer etc), det psykologiska (copingmekanismer, psykologiska strategier, personlighet etc) och det sociala perspektivet (uppväxt, miljö, socioekonomiska faktorer etc).

 Ofta träffar jag människor som vill ha svaret på varför de eller någon nära dem drabbats av psykisk ohälsa. Det är svårt att svara på. Skulle jag ge dem en teoretisk genomgång, som kanske är mer forskningsanpassad, så skulle jag använda denna modell. Det är nämligen så att det alltid krävs flera faktorer för att någon ska drabbas av psykisk ohälsa, precis som av fysisk sjukdom - för hur kan det annars vara så att två personer till exempel utsätts för samma trauma, men bara en av dem får bestående men och problem av det? Precis på samma sätt som att två personer utsätts för samma virus, men bara en blir sjuk. Svaret kan där ligga i sårbarhet på en biologisk, psykologisk och/eller social nivå. Ju högre sårbarhet man har med sig, på en eller annan nivå, desto mindre stress behövs för att utveckla en psykisk ohälsa. Vi alla kan ha en biologisk, genetisk sårbarhet för att utveckla depression, men depressionen utvecklas inte bara av sig självt en dag. Här krävs det att man på något vis stressas - kanske genom en separation eller kris. På så vis kan depressionen utlösas, då belastningen blir för hög för systemet. Detta är inte alltid nog, utan det som kan skilja två personer med samma förutsättningar (genetisk sårbarhet för depression + genomgår kris) är att en av dem dessutom växt upp i en miljö med missbruk och avvisande föräldrar där det saknas socialt stöd, och den personen kanske utvecklar en depression medan den andre som “bara” har en genetisk predisposition och genomgår en kris klarar sig.

 Ett av mina favoritexempel på just detta med stress och sårbarhet är hur schizofreni kan utvecklas. Man föds aldrig med schizofreni, men det finns alltid en genetisk komponent med i sjukdomen (finns studier med extensiva undersökningar på b.la. grå massa i hjärnan samt dopaminnivåer vid schizofreni som enligt mig är oerhört intressant). Man har även pratat om att man hittat "schizofrenigenen", men hur mycket sanning det ligger där i har jag inte satt mig in i - viktigt att veta är att många olika gener som man ärvt spelar roll. När jag gick på universitetet för något år sedan så pratade man om att nästan alla människor har schizofreni latent, dvs att det ligger vilande/inaktivt i våra gener utan att det för den sakens skull någonsin behöver bli utlöst hos just oss. Jag tror man uppskattade siffran till att ungefär 8 av 10 bär en risk för detta, sedan har olika perspektiv påtalat att det ska handla just om en gen eller någon annan typ av predisposition. Det är som med cancer med andra ord - de flesta av oss bär någon typ av cancergen utan att för den sakens skull få cancer. Något behöver utlösa det. Om vi nu utgår ifrån att två barn föds med en predisposition/biologisk risk för schizofreni (låt oss för enkelhetens skull ta "schizofreni-genen" som exempel), så har de ungefär samma risk för att senare insjukna i schizofreni. De har samma biologiska sårbarhet. Skulle vi sedan se att barn 1 växer upp på landsbygden utan särskilt mycket trafik och miljöföroreningar medan barn 2 växer upp centralt i en storstad, så är barn 2 rent krasst utsatt för en större risk att insjukna i schizofreni då b.la. miljögifter/föroreningar anses kunna vara något som ökar sårbarheten - alltså en stressor för utlösandet av sjukdomen. Ska vi spinna vidare på ökande sårbarhet så kanske barn 1 håller sig borta från alkohol och droger, medan barn 2 senare börjar experimentera med droger. Här ökar risken ytterligare, precis som den gör genom att bli utsatt för våld, vara med om trauman eller vara med om annan stor, psykologisk stress som ökar på sårbarheten. De exakta siffrorna och statistiken gällande effektstorlekar etc har jag inte, men detta är ett ganska enkelt och framförallt förenklat exempel på hur psykisk ohälsa som schizofreni kan utlösas.

 Liknande exempel går att dra om alla diagnoser som finns - ex. vid social ångest, där man sett att vissa som senare utvecklar social ångest föds med en viss blyghet, som förstärks av att kanske vara i en miljö med föräldrar som också är blyga eller t.o.m har social ångest själva, och senare är man kanske med om en situation som utlöser ångesten till just en social ångest, som t.ex. att bli skrattad åt när man håller ett föredrag i skolan.

 Detta är en väldigt förenklad bild av orsaksförklaringen till varför man drabbas av psykisk ohälsa, men det är ett perspektiv som jag tycker är både lätt att förstå och som också tar hänsyn till olika faktorer, inte bara rent psykologiska eller rent medicinska sådana. Jag hoppas också att genom att dra just denna teori kanske kunna hjälpa någon att förstå sig själv lite bättre och inte vara för hård mot sig själv. Faktum är ju att skam, skuld och självförebråelser ofta är en del av den psykiska ohälsan, där man anklagar och skyller på sig själv för att ha drabbats, vilket alltså är mycket långt från sanningen. Med detta sagt kan man ändå jobba med sig själv och sina problem, trots att allt inte är ens "fel", men jag tror att en viktig nyckel i behandling är att just få en förståelse för sig själv, det man varit med om och går igenom just nu.

Vad tyckte du om inlägget? 

Kommentera, dela med dina vänner och gilla oss på Facebook 

 
 
 
 

-

 
Close

50% Avklarat

Two Step

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.