Om jag fick skriva till mig själv - My Nilsson
DECEMBER.
December månaden många barn längtat efter.
Få öppna första luckan i adventskalendern.
Räkna ner dagarna till den stora dagen.
Julpynt, julbak och pyssel.
Glöm inte den berömda julkalendern.
December är barnens månad.
De ska få drömma, önska och längta.
Att vara ett barn som växer upp med föräldrar som lider av psykisk ohälsa eller missbruk så kan december vara en skit månad.
Om jag nu fick skriva till barnet My Nilsson.
Kära barn
Du är nu omedveten om att din ilska beror på att du har det tufft hemma, dina utbrott är på grund av att du känner dig ensammast i hela världen, ditt självskadebetende är ditt sätt att skrika på hjälp.
Trots att du är emot all hjälp du erbjuds eller tvingas till så kommer det att löna sig i slutändan.
Du är omedveten om att din mamma är alkoholist.
Hon är bara ett helvete i ditt liv.
Du är helt omedveten om att den starka ilskan kommer växa sig till nedstämdhet och stark ångest. Den kommer bli så smärtsam att du prestera till förbannelse i allt du gör. Prestera för att få bekräftelse. För det lilla barn du är, det barn som alltid får ta skit. Du vill också passa in.
Trots att du kämpar i tystnad så kommer det att brista i sjunde klass. Du kommer avslöja din värsta hemlighet.
Den hemligheten kommer senare att bli en lättnad.
En lättnad som fortfarande får dig att skämmas men en lättnad som kommer visa dig vägen.
Du kommer att få uppleva saker som inget annat barn ska behöva uppleva. Du kommer att få uppleva din mamma så nere att du kommer lämna henne ensam på psykakuten. Det kommer att göra ont men det lär dig att jobba vidare mot dina stora mål.
Kära barn du är aldrig ensam!
