När utmattningen kom och tog över mitt liv - Frida Åsare

När utmattningen kom och tog över mitt liv - Frida Åsare

Illamående och kallsvettningar. Magsjuk?

Flimmer för ögonen och tunnelseende. Får jag migrän nu?

Yrsel, hjärtklappning och balanssvårigheter. Har jag fått en stroke?!

När jag fick min första panikattack förstod jag inte ens att det var just en panikattack. Det var februari och jag stod längst fram i klassrummet på Campus i Helsingborg och höll ett anförande om min nyss avslutade praktikperiod. Under denna period hade jag samtidigt arbetat på två extrajobb, läst en distanskurs i kulturjournalistik på halvfart, skrivit rapporter åt företaget jag praktiserade hos på heltid och rapporterat till universitetet. Snart stundade C-uppsats, kursavslutande reportage, sommarjobb och livet efter tre år av studier. Jag var ganska så stressad och panikattacken var en förvarning om att livet var på väg att gå galet.

Ett par månader senare hade jag fortfarande inte saktat ner tempot. Mitt i en kritisk fas av skrivandet av min kandidatuppsats i modevetenskap orkade min kropp inte mer. Plötsligt en dag i maj, efter att ha suttit vaken flera dygn i sträck och pressat ur mig ord efter ord, kunde jag inte förmå mig att öppna datorn. Jag bara grät. Grät och skrek och skakade som jag aldrig gjort förut. En förtvivlan jag aldrig tidigare upplevt kom över mig. Ingen hade någonsin sett den ambitiösa Frida såhär trasig.

Jag låg i mammas famn i soffan och hulkade i timmar. Lyckades få en akuttid till min husläkare på vårdcentralen och fick utskrivet Atarax, en mild lugnande medicin. Det nämndes någonting om utmattningssyndrom och jag fattade ingenting. Jag, utmattad? Har jag kanske gått in i väggen? ”Det händer inte mig” minns jag att jag tänkte. Så jävla dum jag var då! Nej förresten, oerfaren är en bättre beskrivning.

Det här hände för tre år sedan. Mitt första år med diagnosen ”utmattningsdepression” är en mycket mörk period. Jag kommer att dela med mig av den, och mycket mer, för den som vill läsa och få utökad förståelse för vad den här typen av psykisk ohälsa kan innebära. Samhället behöver mer kunskap om denna fruktansvärda sjukdom som drabbar allt fler, och det är vi som upplevt den som sitter på de viktiga svaren och berättelserna.

Här på Ångestskolan skriver jag därför om självupplevda skildringar av min vardag med sjukdomen, möten med sjukvården, bidiagnoser i form av ätstörningar, relationer till vänner, bandet till familjen och krisen inombords. Också om varningssignaler och symptom, ångestkänslor, sorg, terapi och att så småningom lyckas hitta viljan och orken att komma tillbaka.

För dig som läser mina inlägg och känner igen dig, vill jag gärna vara någon att hålla i handen när det blåser som hårdast. För jag vet hur det är. Jag känner med dig och förstår din stress och smärta. Jag finns här när du behöver praktiska råd eller en tröstande röst.



2018, på väg mot att långsamt må bättre. Jag ler igen, ibland.

-----
Vill du kontakta Frida? Gör det på 
Instagram: fridaasare
-----

Har Ångestskolan hjälpt dig på något sätt och du vill hjälpa tillbaka? Då kan du Swisha valfri summa till 123 666 14 82 för att stödja arbetet och hålla sidan vid liv. Varje krona hjälper till!

Ta hand om dig
Eric 

Vad tyckte du om inlägget? 

Kommentera, dela med dina vänner och gilla oss på Facebook 

 
 
 
 

-

 
Close

50% Avklarat

Two Step

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.