När mat blir siffror och siffror blir mat - Jenny Ekman
Hej! Nu kan du boka dina biljetter till mina föreläsningar i maj. Klicka här för mer info! /Eric

När mat blir siffror och siffror blir mat - Jenny Ekman

Jag vet inte exakt när kontrollen tog över vardagen. Min vardag. Jag som vanligtvis beskrevs som en glad prick men något slarvig blev en helt annan person i samband med “matkontrollen”. Hur kan maten påverka ens personlighet så? En fråga jag aldrig riktigt förstått mej på. Jag förmodar att maten alltid har varit en slags identitets-grej i ett samhälle där vi har möjlighet att själva välja. I ett samhälle där det finns mat i överflöd blir mat något “fint” att kunna hantera och till och med avstå? I ett samhälle där det råder brist på mat förmodar jag att denna psykiska sjukdom inte har fått samma spridning; det är ju inte en prestation att stå emot något som det råder brist på? Möjligtvis om man avstår för nära och kära men där råder ett annat sätt att se på mat. Kanske ett sätt som vi behöver gå tillbaka till, vi är skapta för överleva. Inte för att uppnå självförverkligande i den mån att vi svälter för att vara “vackra”, springer på löpband för att bränna dem där kalorierna…

Det är där den lilla djävulen kommer in i bilden. När mat blir siffror, och siffror blir mat. När hela ens vardag kretsar kring antal kalorier, “kvaliten” på kalorier och hur man ska göra sig av med dessa. Det sorgliga med detta tänket är att man aldrig går ut som vinnare ur ekvationen. Kalorier måste komma in för att överleva och fungera som människa och om man avstår dem totalt kommer varken hjärna, hjärta eller andra organ att orka. Du kommer ständigt vara förloraren mot kalorierna.

Lika vackert blir det den dagen man inser att det inte är kalorierna mot dej, maten vs mej. Viid svält blir dubbelmoralen hög; när maten blir siffror blir allt runtomkring en mat. För det är ju det enda du egentligen behöver för att överleva... oups du har gått tillbaka till “överlevnadsinstinkten.” Mat, mat, mat. Kroppen vill ha mat, kalorier, energi… om du då begränsar hjärnan i den mån att den aldrig får den energin den behöver kommer ingenting att bli kul längre. Det där skrattet som var en del utav dej kommer inte att finnas kvar, inte så länge som du har kontroll över varenda energi som hjärnan faktiskt ber om. Inte kommer du heller att uppskatta det där som betyder något i liv. Det som finns kvar är ett ansikte som stramar av att le, en tom människa utan varken känslor eller lust.

Den här personen var jag. En rätt vilsen tonåringen som bara ville överleva i ett samhälle som jag trodde var hårdare och kritiskt än var det faktiskt var.

Problemet var bara att den största kritikern kom inifrån. Den resan... den tog sin tid. Jag är inte klar ännu, men jag vet att jag är påväg. Påväg mot en vardag som inte kretsar kring ett inre krig utan vinnare.

Kan jag, kan du. För mat är inte siffror, mat är energi. Energi ger liv. Livet kan faktiskt vara rätt okej ändå.

/Jenny Ekman

-----
Vill du kontakta Jenny? Gör det på 
Instagram: jennyyekman
-----
 
Har Ångestskolan hjälpt dig på något sätt och du vill hjälpa tillbaka? Då kan du Swisha valfri summa till 123 666 14 82 för att stödja arbetet och hålla sidan vid liv. Varje krona hjälper oss att fortsätta vara annonsfria!
 
Ta hand om dig
Eric 

Vad tyckte du om inlägget? 

Kommentera, dela med dina vänner och gilla oss på Facebook 

 
 
 
 

-

 
Close

50% Avklarat

Two Step

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.