Konsten att presentera sig själv - Madeleine Larsson

Konsten att presentera sig själv - Madeleine Larsson

Jag kommer ihåg när jag började första året på gymnasiet. Jag hade sökt till en skola i Örebro där jag inte kände någon. Det var en lärare som ville att vi skulle presentera oss och berätta något om oss själva som var unikt, något som skulle få honom att minnas våra namn lättare. Jag var så nervös eftersom jag hade väldigt svårt att presentera mig själv pågrund av min dåliga självbild. Jag tänkte att jag skulle dra ett säkert kort och säga att jag gillar katter. Men det kändes så tråkigt på något sätt, och jag ville inte framstå som tråkig. En tanke kom till mig några sekunder innan det var min tur och jag säger plötsligt ‘’Hej, jag heter Madeleine och jag gillar sura godisar.’’

Jag vet inte hur konstigt det upplevs för er, men där och då kändes det lika illa som att jag hade skrikit ut min bankkod. Jag ångrade direkt att jag inte drog det tråkiga kortet.

Men han skrattade åt det och kom ihåg mig nästa dag, så det kanske var lika bra.

Med det sagt vill jag säga hej och välkomna till mitt första inlägg här. Jag heter som sagt Madeleine. Nyligen fyllda 22 år och kommer ursprungligen från en liten stad utanför Örebro. Jag är bosatt i Falköping sedan snart 5 år tillbaka och vill hemskt gärna flytta snart. Jag bor ensam, men har en pojkvän som jag är väldigt glad i. Jag skulle beskriva mig själv som en ganska envis och empatisk människa som har väldigt nära till skratt. Jag älskar att sitta framför datorn att skriva lika mycket som att sitta med en penna i handen. Ett annat intresse jag har är att springa, det är terapi för mig. Alla som känner mig väl vet att jag älskar lamor. För övrigt har jag ett taskigt tålamod, föredrar att inte shoppa med andra människor och är rädd för myror.

Nu när ni känner mig lite mer så kan vi prata om den mer seriösa biten. Jag har levt med psykisk ohälsa under flera års tid.

Ångest, depression, social fobi, borderline och ätstörningar är det som främst har påverkat och fortfarande påverkar mitt liv. När jag tänker på alla år jag har förlorat på grund av min psykiska ohälsa så går jag sönder inombords. Alla gånger jag har orkat fast jag egentligen inte har orkat. Alla gånger jag har suttit på golvet i varenda sovrum jag ägt och haft outhärdliga panikångestattacker. Alla gånger jag har gjort mig själv illa för att slippa känna smärtan inuti mig. Alla gånger jag har suttit hukad framför en toalett efter en måltid. Alla gånger jag har struntat i att äta på flera dagar. Alla gånger jag har önskat livet ur mig själv.

Med hjälp av terapi, antidepressiva och kärlek från andra människor så finns jag fortfarande kvar i livet. Jag är så tacksam över att jag tagit mig så långt som jag har gjort. Jag hoppas att jag har lämnat något slags avtryck och att ni vill komma tillbaka hit. Jag ser fram emot att dela med mig av min resa och vara med och bryta tystnaden kring psykisk ohälsa.

Vad tyckte du om inlägget? 

Kommentera, dela med dina vänner och gilla oss på Facebook 

 
 
 
 

-

 
Close

50% Avklarat

Two Step

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.