Jag är så trött på att vara rädd - Anina Hietala
Hej! Nu kan du boka dina biljetter till mina föreläsningar i maj. Klicka här för mer info! /Eric

Jag är så trött på att vara rädd - Anina Hietala

Nu var det ett tag sen jag skrev här, jag lovar att det inte har att göra med intresset att göra utan snarare inspirationen. Jag har skrivit flera inlägg men när jag har bara sparat dom som utkast och inte rört dom på ett tag. Det har liksom inte känts bra men jag känner också att jag så gärna vill skriva, och kanske någon tycker att det är bra, hoppas ni får ut någonting av mina inlägg. Puss.

Ofta efter att jag kommer hem från skolan så somnar jag i ett par timmar om jag inte håller mig vaken och igång. Även om jag har sovit bra natten innan så somnar jag nästan alltid. Det jag antar är att det är på grund av utmattning, Jag är rädd varje dag och jag tror att det tär mer än vad jag tänker på, jag är ju trots allt van med att leva såhär.

Jag älskar att leka med smink och testa olika nya sminkningar och vet inte riktigt hur många ögonskuggor jag äger, men dagarna jag sminkar mig med dom är jag livrädd att människor ska stirra eller ge mig en kommentar om hur jag ser ut. Jag vet att mina vänner aldrig skulle försöka såra mig och ärligt talat är alla på min skola vuxna människor och jag ser sällan aldrig mobbning ske, kanske sitter det kvar från den där gången den där killen i korridoren sa åt mig att jag inte kunde sminka mig för fem öre i skolan eller tjejen som kommenterade på min bilddagbok att jag borde ta mig en titt i spegeln innan jag går ut efter att jag har sminkat mig för det var så jävla fult.

Varje gång min telefon ringer så svarar jag inte om jag inte vet vem det är, så fort jag inte vet vem den är knyter sig hela magen och jag låtsas som om den inte ringer. Och jag vet inte ens varför. Samma sak gäller när jag hämtar post, jag ber om att inget brev är till mig och är det till mig knyter sig magen igen. Under en period öppnade jag mina brev inne på toaletten med låst dörr, tills jag visste vad det var, jag vet inte ens vad jag är rädd för att kuverten ska innehålla men jag kan inte öppna den inför andra. Hela magen knyter sig till och med om jag använder messenger och chattar med någon för att jag inte vill att andra ska kunna se att jag är aktiv.

Jag är rädd för vad andra ska tycka om mig, rädd för att gå till Ica själv och möta någon jag känner. Jag klarar av att gå till affärer, jag låter inte sånt stoppa mig. Även om det tar ett tag ska jag i alla fall gå till Ica när jag måste.

Jag är rädd för att säga något fel, rädd för att göra fel, rädd för att vara för jobbig på mina vänner, men ibland är jag så energisk att jag inte kan stoppa mig. Om kvällarna ligger jag och funderar på varför jag inte bara kan vara ’’normal’’. (jag hatar faktiskt det ordet med ibland kan jag inte låta bli att tänka det..)

Jag är rädd för framtiden, rädd för vad jag ’’ska göra med mitt liv.’’

Jag vet inte varför jag är rädd. Jag bara är det, men jag försöker varje dag att vara lite modigare. Och att försöka vara vara modig är väll rätt så modigt?

Jag kanske inte är så rädd som jag tror.

Vad tyckte du om inlägget? 

Kommentera, dela med dina vänner och gilla oss på Facebook 

 
 
 
 

-

 
Close

50% Avklarat

Two Step

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.