Han slog min verklighet i bitar - Nina Eklund

Han slog min verklighet i bitar - Nina Eklund

Det jag ska skriva om är inte enkelt. Jag har länge funderat och tänkt hur jag ska formulera mig och hitta orden. Orden som förklarar det helvete jag upplevde under de månader jag var tillsammans med mitt ex. Orden som förklarar hur han bröt ner mig och slog min verklighet i bitar. Jag vet inte hur man berättar om sådant men jag gör det i alla fall för jag vet att jag inte är ensam.

Efter studenten blev jag tillsammans med en kille som jag snabbt flyttade ihop med. Vi bodde i en mindre stad flera mil ifrån mitt barndomshem. Från början var allt bra. Han var väldigt snäll, omtänksam och ville mitt bästa. Trodde jag. Ganska snart ringde varningsklockor som jag valde att ignorera, det var små händelser som snabbt urartade till en mardröm. Killen jag var sambo med var inte alls den person som jag trodde. Bit för bit bröt han ner mig, allt jag gjorde var fel, allt jag sa var fel och jag var ingenting värd. Det här skedde gradvis och i början hade jag svårt att se mönstret och hur det sakta trappades upp, hur hot och misshandel en dag blivit vardag. Han lät mig inte sova på nätterna, äta, gå ut eller prata i telefon. All hans frustration och ilska gick ut över mig. Han hotade och skrek, slog och slet i mitt hår. Det var så mycket regler som jag skulle följa och de ändrades från dag till dag, han var så oberäknelig och helt kall. Men det värsta var nog ändå att aldrig veta när nästa slag skulle komma, aldrig veta vad som utlöste hans vrede, aldrig förstå varför.  Det enda jag visste var att han var kapabel att göra sina hot till verklighet. Ovissheten och stressen det innebär att aldrig vara trygg eller känna sig säker och att alltid vara på sin vakt går inte att förklara eller förstå för någon som inte varit i samma situation.

Många i min närhet anade att allt inte var som det skulle men jag förnekade och fortsatte tillsammans med honom. Det var inte lätt för någon att skapa sig en bild av situationen och hur det egentligen var. Jag bröts ner och trodde till slut på det han sa. Jag trodde att jag förtjänade slagen och bad honom om ursäkt när han slagit mig för om jag inte sagt så eller gjort fel från början hade han inte behövt slå. Jag stängde av mitt eget liv och satte omvärlden på paus.  Det enda jag ägnade dagarna åt var att inte göra honom arg och undvika konflikter. Det som sedan hände är våldsamt, mörkt och kallt. Jag väljer att inte skriva i detalj vad som hände eller vad jag utsattes för av respekt för min omgivning. Jag har inte heller bearbetat allt som varit även om det gått över tio år, det sitter så djupt.

Många har frågat varför jag inte lämnade honom och det har jag frågat mig själv många gånger. Det finns nog inget bra svar, allt gick så snabbt. Jag var nedbruten, livrädd och ensam. Skammen och skulden stod också i vägen. Det är tyvärr inte så enkelt att bara gå, tro aldrig det. Det är så mycket känslor, hopp, ångest, hot, rädsla och makt bakom. Jag kan bara prata för mig själv men jag slutade aldrig hoppas, slutade aldrig tro på att det skulle bli bättre. Att han skulle bli den killen som han var när vi blev tillsammans och flyttade ihop men det hände såklart aldrig mer än i korta stunder. Även om det gått flera år så ser jag mig fortfarande om över axeln, undviker vissa platser och sitter alltid så att jag kan se människorna runt omkring mig. Men det är viktigt att prata om det här, försöka sätta ord på det som hände för jag vet att jag inte är ensam.  Du är inte ensam.

Vad tyckte du om inlägget? 

Kommentera, dela med dina vänner och gilla oss på Facebook 

 
 
 
 

-

 
Close

50% Avklarat

Two Step

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.