Gästinlägg #362: "Ätstörningarna blev som ett fängelse"

Gästinlägg #362: "Ätstörningarna blev som ett fängelse"

av Anonym

Ämnen: Ätstörningar, ångest

Jag vill berätta lite om min historia. Om det så bara kan hjälpa en enda tjej eller kille en liten bit på rätt väg. Jag levde med ätstörningar under 8 år. Den tog över mitt liv till stor del. Jag började tänka annorlunda. Känna mindre. Det blev ett oerhört effektiv redskap att hantera ångest på. Det gjorde det så oerhört svårt att bli frisk igen på egen hand. Första året gick jag ner 25 kg. Min mens försvann.

Människor omkring reagerade men jag ville höra hur smal jag hade blivit. "Vilken bekräftelse att jag gör rätt", tänkte jag. "Hur ska jag kunna hjälpa henne, är hon sjuk?", tänkte de". Varje dag var styrd efter hur lite jag vågade äta utan att jag skulle svimma. När jag blev yr på eftermiddagen så kände jag mig nöjd. Då hade jag ätit tillräckligt lite. Ett godkänt betyg. Från mig till mig. Jag kan alla knep om hur man undviker att äta på fester eller familjemiddagar.

Jag vet fortfarande hur många kalorier det är i de flesta livsmedel. Jag insåg inte att jag var sjuk under 6 av de här 8 åren. Självförnekelse ingår i sjukdomsbilden. Jag genomförde en avancerad utbildning under tiden jag räknade kalorier och sprang bort det lilla jag åt. Hur det var möjligt vet jag ännu inte idag. Men jag kunde inte bli kär. Och jag kunde inte vara lika social som jag ville. Ätstörningarna blev ett fängelse på så sätt.

Jag vet inte vad som fick det att vända. Men jag började försöka äta igen. Vid den tiden hade jag inga hunger- eller mättnadskänslor kvar. Jag läste mig till hur stor en normal portion mat var. Sen började en lång väg tillbaka. Det tog två år att bli ganska frisk och lika lång tid att bli helt frisk. Utan hjälp. Många i min närhet ville hjälpa mig har jag förstått i efterhand 💞. Men det är inte lätt att hjälpa någon som inte vill ha hjälp. Man blir arg, man blir rädd när man inte får hjälp att hantera sin ångest på annat sätt.

Jag är väldigt glad att det finns en mer öppen dialog kring psykisk ohälsa idag. Ingen ska behöva gå igenom detta ensam. Många som drabbas är väldigt starka tjejer med höga krav på sig själva. Starksköra liksom. Om jag så bara kan få mina barn att fortsätta känna att de är bra precis som de är så tänker jag att jag har lyckats med det viktigaste. Många kramar till dig som kämpar ❤️❤️❤️

--

Tack för din text! Vill du som läst också dela något för att hjälpa andra? Fyll då i detta formulär så lägger jag upp det på hemsidan och Facebook: https://goo.gl/forms/cjBAPTyhBEnUlV8A3

Läs fler gästinlägg här: https://www.facebook.com/pg/angestskolan/photos

Nu kan du köpa vår nya bok med 50 liknande berättelser på https://butik.angestskolan.se/

Eric

Vad tyckte du om inlägget? 

Kommentera, dela med dina vänner och gilla oss på Facebook 

 
 
 
 

-

 
Close

50% Avklarat

Two Step

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.