GÄSTINLÄGG #349: ”DET ÄR VÄRT ATT LEVA”

GÄSTINLÄGG #349: ”DET ÄR VÄRT ATT LEVA”

(av Louise)
Ämnen: Självmordstankar & depression

Jag har lidit av depression, ångest, panikattacker, en ätstörning som uttryckt sig på många olika sätt, tvångstankar, diverse självskadebeteende och även självmordstankar till punkten då jag började planera hur jag skulle ta mitt liv. Jag hade kunnat prata om dessa sakerna i timmar men det är om självmordstankar jag vill dela med mig av.

Jag hade haft självmordstankar i flera år innan jag sjönk in i min värsta depression någonsin. Jag började höra röster och den depressiva sidan blev starkare och starkare. Det var som om någon tog över mon kropp. Detta kommer att vara svårt att förklara men jag ska försöka. Jag hamnade i ett stadie där det kändes som om en annan person tog över min kropp och min hjärna medan "jag" satt i en hörna och såg på. Allt jag gjorde var destruktivt, allt jag kände var smärta. Jag brukar tänka på det som om en liten mörk figur hoppade in i hjärnans kontrollcenter och tog över spakarna medan jag satt fastbunden och bara kunde se på. Dessa starka destruktiva tankarna och handlingarna (den lilla figuren) tog över hela mitt liv. "Jag" kunde inte styra något. Jag var som en slav till tankarna om hur mycket jag hatade mig själv, hur mycket andra hatade mig, hur värdelös jag var, hur lite jag betydde för andra och för världen. Vad var poängen med att leva? Ingen brydde sig ändå.

Så en dag bestämde jag mig för att helt enkelt bara försvinna och slippa all smärta, ensamhet och hat. "Jag" har aldrig varit mer rädd. Så fruktansvärt rädd. "Jag" har aldrig velat dö, bara ha ett liv som jag kände var värt att leva men "jag" var trött på att kämpa och kunde nu inte stå emot vad figuren sa åt mig. Den lilla handlingskraft "jag" hade gick åt till att stoppa mig själv från att ta mitt liv men det var det svåraste jag gjort och jag hade ingen hjälp då allt min dåvarande psykolog bara sa "Åh, det är inte bra att du känner så, lova mig att inte göra något.". Jag vet inte hur det hände men en dag efter att spenderat säkert en vecka i mitt rum av rädsla av att jag skulle hoppa framför första bästa bil så vaknade jag och jag gjorde en sista push för att överleva och tog mig ur repen som bundit fast mig. "Jag" slog monstret över huvudet och puttade ut det genom örat.

Sedan den stunden slutade jag vara självmordsbenägen. Jag har tagit mig ur den värsta delen av mitt liv och jag är så otroligt glad över att ha gjort det. Jag kunde varit borta nu. Min familj hade förlorat någon de älskar. Jag hade inte mött personer som förändrat mitt liv till det bättre. Jag hade inte kunnat se på mig själv och säga "fan vad bra du är för att du kämpar för dig själv". Det är en otrolig känsla att uppskatta livet. Hur mycket vardagen än suger så är jag här och har en chans att ändra den. Jag har även en chans att hjälpa andra genom att berätta min historia.

Jag önskar att jag kunde berätta hur jag gjorde men ärligt talat vet inte ens jag. Vad jag däremot vet är att självmord inte är något man gör för uppmärksamhet. Personligen ville jag inte att någon skulle veta vad jag tänkte göra. Självmordstankar och handlingar är en psykist sjukdom och kräver professionell hjälp. Oavsett om du själv har självmordstankar, svaga eller starka, eller känner någon som du vet eller har en känsla av mår dåligt - be om hjälp. Professionell hjälp har gett mig hopp och styrkan att återta mitt liv. Jag har haft läkarhjälp och terapeuter i 8 år och utan det hade jag gått under. Jag lovar att när du vet mer om dig själv och din sjukdom så är det lättare att leva. Tveka aldrig med att söka hjälp åt någon annan om du är orolig. Tveka aldrig med att låta någon annan hjälpa dig. Det är värt det.

Jag har fortfarande problem med allt jag nämnde i början, förutom självmordstankar, men jag är på mycket god väg och mår i all allmänhet bra. Jag älskar att leva och har lärt mig att hantera mina sjukdomar. Det är inte lätt alltid men jag vet att jag kan ta mig ur det tack vare allt mina terapeuter har lärt mig. Det är värt att leva. Det är värt att kämpa för sig själv.

Jag skrev detta för att förklara hur det kan se ut med självmordstankar. Jag vet även att det är de som känner samma sak som jag gjorde och jag vill bara visa att det går att fixa - bara be om hjälp tills du får den. Lycka till och kämpa för er själva!

(Om ni vill att jag ska berätta mer ingående eller om ni har frågor så skriv en kommentar så ska jag försöka svara!)

Vad tyckte du om inlägget? 

Kommentera, dela med dina vänner och gilla oss på Facebook 

 
 
 
 

-

 
Close

50% Avklarat

Two Step

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.