Ett knäpptyst helvete
Hej! Föreläsningarna i Södertälje, Stockholm & Visby har flyttats till hösten. Se din mail för mer info! Ta hand om dig! /Eric

Ett knäpptyst helvete - Om att (inte) våga stamma

Idag vill jag vara personlig och berätta mer om mig själv. Det har varit väldigt jobbigt tidigare och något jag kämpar med hela tiden.

Alla har vi någonting vi skäms över om oss själva.
För många är det utseendet. För andra är det ett personlighetsdrag.
För mig är det min stamning.

När jag stammar inför dig kollar jag automatiskt bort från dina ögon. Det ligger djupa sår och minnen som säger att du kommer skratta åt mig eller tycka att jag är mindre värd när jag fastnar på ett ord.

Just därför hör du mig inte stamma särskilt ofta. Du kanske inte ens vet om att jag gör det även om du känt mig länge. Det finns en spärr som säger stopp när jag känner att det kommer. Då är det bättre att vara tyst istället för att riskera dina "negativa åsikter". Det skulle ju vara katastrof om du inte tyckte om mig.

Min stamning kommer också i perioder. Ibland känns det som att jag är helt fri och ibland vill jag bara hålla käften och gömma mig i min trygga bubbla. Just nu är jag i det senare scenariot där stamningen är väldigt påtaglig och detta betyder också att jag blir mycket tystare när jag är med dig. På insidan finns orden, men den mentala spärren sätter stopp utåt.

Har du sett mig stamma har du dock sett mig i starkaste tillstånd. Det tar otroligt mycket vilja och mod för mig att fullfölja meningen istället för att hålla tyst. Det är även då jag skäms som mest och oroar mig för att du inte skall tycka om mig. Det jag behöver från dig då är "kärlek genom ögonen". En snäll blick av förstående och tålamod. Snälla fyll inte i mina ord och titta inte på mig som att jag är ett monster. Det tycker jag redan själv.

Ibland har jag hört att stamning är guds gåva. För mig har det bara varit ett knäpptyst helvete och därför har jag extremt stor respekt för alla som vågar stamma utan att bry sig om vad andra tycker. Jag hoppas att jag kommer ha samma mod en dag.

Det jag jobbar på att inse är att min stamning inte gjort mig något illa, utan att det är tystnaden som är fienden - när jag vill säga något, men inte vågar stamma.

Så om jag undvikit att hälsa på dig eller varit väldigt tyst är jag inte arrogant, bara jävligt rädd för din åsikt. Du betyder så mycket för mig.

Sluta begränsa dig själv - var med på LIVE-kursen 'VÅGA LEVA'

Häng med varje dag 4-10 maj kl 19.00 för att lära dig mer om hur ACT-metoden kan hjälpa dig med din ångest

Close

50% Avklarat

Two Step

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.