Den sämsta förloraren - Pernilla Olsen

Den sämsta förloraren - Pernilla Olsen

Man kan vara en dålig vinnare, när man skryter över sin vinst och trycker ner de andra för att de inte var lika bra. Man kan vara en dålig förlorare, när man blir arg och ledsen för att man inte vann, man kanske till och med vill skylla på någon annan för att man förlorade. Jag är inget av det, jag är den sämsta förloraren. Och det är en helt annan nivå.

Det är pinsamt att känna så här, alla tror jag är en dålig förlorare, vilket jag egentligen inte är. Det handlar inte om det, utan det handlar om att jag har social fobi och att jag alltid ska hitta en anledning till att trycka ner mig själv. Jag skäms bara av att skriva det här inlägget.

Jag tycker det är roligt att spela spel, allt från brädspel, charader till tv-spel och meningslösa spel på telefonen. Jag tycker också det är roligt med sport, speciellt fotboll och friidrott, men också badminton, bågskytte, ja ni förstår bilden. Jag kan dock i princip aldrig njuta av något av det, för jag är livrädd för att förlora. Jag vet hur det låter, visst gillar jag att vinna som vilken annan person som helst, men allt jag vill är att inte förlora. Jag klarar inte av att vara sämst, jag behöver inte vara bäst så länge jag bara inte är sämst. Det handlar inte om att jag blir kinkig om jag förlorar, utan att jag blir förkrossad. När jag förlorar börjar jag mobba mig själv, min röst i huvudet säger att jag är värdelös, så jäkla dum i huvudet, patetisk... Jag blir också övertygad om att de andra jag spelar med tycker likadant. Jag kan höra hur de skrattar åt mig, se hur de himlar med ögonen och känna deras medlidande, för de tycker synd om mig för att jag är så dålig.

Allt det här gör så att jag begränsar mig. Jag slutade spela fotboll för att jag inte kan förlåta mig själv när jag gör något fel, förlorade vi en match så tog jag det på mig. Hade jag inte varit med hade de säkert vunnit. Jag fasar över att ha en spelkväll hemma, för om jag har en dålig dag och förlorar kanske jag börjar gråta inför alla, och det skulle jag inte förlåta mig själv för. Spelar jag ett spel själv och misslyckas svär jag ofta åt mig själv och när jag mår riktigt dåligt slår jag till mig. För varje slag ska jag veta att jag är sämst, jag måste straffas för att jag är så dålig. Sen kommer nästa straff, att jag blir så besviken på mig själv att jag låter tankarna ta över, jag känner egentligen till verkligheten, men ändå räcker det inte.

Jag är alltså inte en dålig förlorare, men jag är sämst och jag förlorar inte bara i poäng. Jag förlorar mig själv.

-----
Vill du kontakta Pernilla? Gör det på Blogg: https://mittlivmedsocialfobi.wordpress.com
-----
 
Har Ångestskolan hjälpt dig på något sätt och du vill hjälpa tillbaka? Då kan du Swisha valfri summa till 123 666 14 82 för att stödja arbetet och hålla sidan vid liv. Varje krona hjälper oss att fortsätta vara annonsfria!
 
Vår nya webbkurs finns nu tillgänglig att testa gratis på: https://www.angestskolan.se/p/webbkurs-social-angest
 
Ta hand om dig
Eric 

Vad tyckte du om inlägget? 

Kommentera, dela med dina vänner och gilla oss på Facebook 

 
 
 
 

-

 
Close

50% Avklarat

Two Step

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.