Ätstörd i hemlighet - del 2 - Sofie Thorson
Hej! Nu kan du boka dina biljetter till mina föreläsningar i maj. Klicka här för mer info! /Eric

Ätstörd i hemlighet - del 2 - Sofie Thorson

(Del 1: https://www.angestskolan.se/blog/atstord-i-hemlighet-del-1-sofie-thorson)

Jag är ett okontrollerat kontrollfreak. Jag vill tro att jag har kontroll över mig själv, men i relation till mat så blir det väldigt tydligt att jag saknar all form av just kontroll.

Jag njuter sällan av mat. Antingen äter jag för att trösta, skada mig, fördriva tid, eller i vissa fall pga. socialisering.

Jag har aldrig trivts som en tjock person, men jag är också så anti den förbannad kroppshetsen som existerat i mitt liv att jag hellre varit tjock än smal, bara för att trotsa specifika personers åsikter om hur jag borde se ut.

Skevt, eller hur?

I mars i år gjorde jag en del stora förändringar i mitt liv. Jag separerade från en destruktivt förhållande, jag blev totalt övergiven av större delen av min familj av oförklarliga anledningar. Jag hamnade i ett väldigt utsatt läge både ekonomiskt och känslomässigt. Ensamheten var stor och ledde till att jag hetsåt och svälte mig dagligen. Jag bestraffade mig med dygn av noll föda och minimalt med vätska. Jag prioriterade inte att äta, och när det väl fanns mat hemma så åt jag konstant tills det var slut. Jag har inte kommit ur det än. Vilket verkligen förstör så mycket för mig i att försöka tillfriskna och hitta en sund balans.

Jag har alltid tyckt om att träna och var under många år aktiv inom kampsport. Jag älskade varje träningspass. Jag tävlade, kämpade för att hålla matchvikt och jag ville satsa stort på att bli så bra som möjligt. Men motivationen och glädjen sinade ut efter ett par år. Och sen dess har träning alltid varit ett av de största ångestframkallande ämnet för mig. Mina kroppskomplex och min syn på mig själv eskalerade snabbt, men jag dolde det väl.

Nu orkar jag inte dölja det mer. Jag vill må bättre. Jag försöker sakta och hälsosamt hitta tillbaka till att träna rent allmänt. Jag vill träna och äta bra för att jag vet att min kropp och mitt psyke behöver det. Men det är vidrigt tufft att kriga med hatet till min kropp och hitta balansen till kosten.

Jag skrev i förra inlägget om just min problematik med ätstörning att jag är rätt lost i hur jag ska hantera det, och att det är något jag hoppas kunna få hjälp med när jag väl vågar öppna mig om det. Jag har erkänt för mig själv, vilket alltid brukar vara ett bra steg i rätt riktning, eller?

Vad tyckte du om inlägget? 

Kommentera, dela med dina vänner och gilla oss på Facebook 

 
 
 
 

-

 
Close

50% Avklarat

Two Step

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.