Ångestbloggen
Ett slut - Luna Testudo
Tankarna började när jag var liten, bara ett barn
Tankarna om att dö
och jag antar att när jag väl såg det som ett alternativ
har det aldrig lämnat mig
Skillnaden är att då, ville jag få ett slut på allt som pågick
och nu, vill jag få ett slut på konsekvenserna
För jag är så trött
Även om det var länge sen - Luna Testudo
Än är du hos mig
i mig
Även om det var länge sen
känner jag lukten, stanken, skammen
Än finns du där, i skuggan i mörkret,
under mina ögonlock
Än gör det ont
på dagarna, på nätterna
Även om det var längesen
Än känner jag händerna,
hör orden som inbrända i mitt huvud
på min hud
Ångestpapegojan - Luna Testudo
Som en fågel på min axel
med klorna i min hud
Som en papegoja, pladdrandes i mitt öra
Jag har lärt mig att du aldrig,
aldrig kommer lämna mig
och jag måste lära mig hur jag lever med dig
Oavsett hur högt du skriker
hur tung du är
hur djupt dina klor
gräver in
När det väl kom fram - Luna Testudo
I flera år
försökte jag be om hjälp
för något jag aldrig kunde berätta
Så naturligtvis var det ingen som förstod
Även om de trodde de gjorde det
Och när det väl kom fram
sa de att de hela tiden misstänkt
Så varför sa ni, gjorde ni
ingenting?
Ilska och förtvivlan - Luna Testudo
I desperation
i panik, frustration
ilska och förtvivlan
har jag slagit mig själv blå
I ett ynkligt försök att få ut bilderna ur mitt huvud
att få ljuden och rösterna att tystna
Som flimrande bilder innanför ögonlocken
blinka inte, blunda inte
Det spelar ingen roll hur högt du försöker överrösta allt
hur högt du vrider upp musiken
Du kan inte fly
Ut ur mig - Luna Testudo
Som ett tryck över bröstet
Som inifrån halsen
Magen vrider sig
Starkt obehag, strålandes från punkterna
där du trodde dig ha rätt att vara
Det håller mig vaken, du, håller mig vaken
Jag vill ut ur mig själv
Eller nej
Jag vill att du ska ut ur mig
ut ur mitt huvud, ut ur min kropp
Lämna mig ifred
Känslostorm - Fanny Fredriksson
Har inte kunnat skriva på ett tag, sen jag skrev sist så har jag legat inne på en ortopedavdelning för smärtlindring för min ryggvärk. Åkte först till akuten på lördagen på kvällen och låg där i några timmar och fick smärtlindring men det var ingenting som hjälpte så då valde jag att åka hem. Kunde knappt sitta på 2 dagar och gå normalt var bara att glömma. Så på torsdagen så insåg jag att jag behövde hjälp. Så jag åkte till akuten igen och blev då inlagd till söndag. Fick morfin rätt in i blodet men inte ens det hjälpte mot smärtan. Började då att äta morfin både morgon kväll för att förhoppningsvis få lite hjälp att klara av att leva. Det jag märkt sen jag började med daglig morfin är att jag med min borderline och...
Det gjorde inte ont att skriva, det gav mig förståelse - Simone Lagerqvist
Min samtalskontakt tyckte att jag skulle delta i hennes grupp för unga som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Till en början var jag skeptisk, sitta i någon slags gruppterapi har alltid skrämt mig av någon anledning. Men jag valde att ge det en chans, ett tillfälle att känna sig mindre ensam kunde det vara värt. Och jag är otroligt glad att jag valde att ta den chansen för det visade sig att jag skulle få fantastiska vänner som förstod mig och accepterade mig för den jag var.
En av övningarna vi fick var att skriva ett brev till vår förövare, något som självklart skrämde mig. Många gånger har jag skrivit brev till min förövare och även visat de för andra, men aldrig har jag ”gjort de på beställning” och sedan vart tvungen att läsa det högt för någon. Nu i efterhand kan jag...
Jag är deprimerad inte ”bara ledsen” - Mathilda Gustavsson
Depression är en folksjukdom men trots att cirka var fjärde man och varannan kvinna någon gång under sitt liv drabbas, råder en stor okunskap kring sjukdomen.
En depression påverkar en på ett sätt som inte går att förklara för någon som aldrig varit deprimerad. Allt från att ens syn på livet förändras till att ens mänskliga instinkter som aptit och sexlust försvinner eller tar över. Trots detta tror många att någon som är deprimerad ”bara” är ledsen.
Sen jag blev diagnoserad med djup depression har jag till exempel: förlorat många ”vänner”, pendlat upp och ner i vikt, sovit allt från <4 timmar/dygn till >16 timmar/dygn, blivit sjukskriven, självskadat, självmedicinerat, isolerat mig från omvärlden, försökt ta livet av mig, blivit apatisk och blivit inlagd på...
En helt vanlig dag nästan - Fanny Vinsavaara
I samma sekund som jag kliver ur mitt fordon är jag inte längre skyddad. Nu kan bomber falla över mig och radera ut minsta lilla cell av det som är jag. Jag tar sats och rör mig med snabba steg framåt och iväg. Jag får inte springa, får inte dra blickarna till mig. Får inte heller stanna, bara röra mig snabbt framåt. Jag rundade hörnet innan jag hann se mig om. Fan! Fiender överallt, nu är det bråttom. Om jag inte tittar på dom och håller ett par meters avstånd så upptäcker dom mig kanske inte. Bara jag fortsätter framåt.
Jag tar mig fram längst terrängen och når en öppen väg. På andra sidan trängs fienderna i stora grupper. Nu står jag inför 2 hinder. Jag måste ta mig över vägen utan att bli överkörd och sen fort som bara den ta mig in i tunneln och söka skydd. Det är nu jag...