Ångestbloggen

Ångestbloggen

GÄSTINLÄGG #427 - Försäkringskassan körde över mig

(av Emelie)
 
Livet är ofta väldigt oförutsägbart. Mycket vet man inte om själv att man bär på i sin egen ryggsäck förrän den börjar pocka på en för att få uppmärksamhet. Tänk dig att från ena stunden veta att du sitter i en bekväm fåtölj hos din psykolog och pratar och börjar återberätta om olika situationer som hänt tidigare i livet. Till att helt plötsligt känna att allt börjar snurra och du är tillbaka exakt i den miljön där det du berättar om hände.
 
Du ser alla inredningsdetaljer, du känner lukten av miljön, och du ser förövaren tydligt framför dig. Ibland känner du att du ligger på golvet till exempel för att det är där som själva händelsen äger rum. Och du återupplever misshandeln eller vad det nu är du försöker...
Läs vidare...

GÄSTINLÄGG #426 - Så blev jag kvitt min OCD

(av Bella)
 
Tänkte dela med mig av hur jag blev kvitt min jädra tvångsproblematik. Kanske kan jag hjälpa någon annan? Det är dock omöjligt ifall man inte bestämt sig för att anstränga sig och göra vad som krävs för att bli av med skiten, en drivkraft ni alla har innerst inne men måste få fram på något vis...
 
I mååånga många år hade jag ständigt tvångstankar "gör så istället annars får du otur" som ploppade upp hela tiden i princip. Inklusive renlighetstvång. Dessa hjärnspöken förstörde mitt liv och ledde mig in i en djup depression så en dag då suicid knackade på så bestämde jag mig för att GE ALLT stället för att ge upp.
 
Efter att ha knaprat diverse piller och träffat en o annan terapeut förgäves i några...
Läs vidare...

GÄSTINLÄGG #425 - Träning och medicin gav mig livet tillbaka

(av Sussi)
 
Jag började må psykiskt dåligt för en 15 år sen. Främst med panikångest. Jag levde i ett förhållande men insåg inte till en början att jag led av ångest. Men det inträffande händelser som jag senare kunde koppla till min panikångest.
 
Första gången jag upplevde det var en vanlig promenad med min syster och jag kände helt plötsligt att jag fick ont i bröstet och kändes som att någon ströp om mitt hjärta. Min syster tog mig till akuten och där frågade läkaren mig om jag hade panikångest nä svarar jag hade aldrig hört talas om det.
 
Efter detta eskalera det på många olika sätt. Jag åkte på semester med min sambo och upplevde panikångest där när jag körde bil men kopplade inte ihop det med panikångest förrän senare...
Läs vidare...

GÄSTINLÄGG #424 - Är jag inte som alla andra?

(Av Emmy)
 
Ända sedan jag var liten har jag tyckt att jag har varit annorlunda. Inte som de andra barnen runt omkring mig, inte som de andra eleverna, inte som de andra tonåringarna, inte som de andra vuxna.
 
Känslan att känna sig annorlunda och ständigt fråga sig själv varför är jag inte som dom?
 
När jag fick min GAD diagnos (generaliserad ångestsyndrom) i samband med min utmattning så förstod jag.
Det blev ett ”aha” moment för mig.
Jag fick lära mig att det var inte ”fel” på mig & jag lärde mig att förstå varför jag har levt och gjort de valen jag har gjort i livet.
 
Jag har levt med GAD hela mitt liv, nu måste jag lära mig att leva med det medvetet. Hela mitt liv har jag levt med ständig kontroll och inte klarat av spontana saker eller situationer där jag inte är förberedd...
Läs vidare...

GÄSTINLÄGG #423 - Jag hoppade 8 meter rakt ner på stenar

Jag var en helt vanlig 18-årig tjej som just tagit studenten från naturvetenskapliga programmet. Jag hade hela livet framför mig med oändligt många möjligheter. Vilken stad ska jag flytta till? Vad ska jag plugga på universitetet? Var ska jag resa? Men alla mina höga krav på mig själv slutade i ett självmordsförsök. Den 25 september är en dag jag aldrig kommer glömma.
 
Jag kom hem från ett utbyte i ett engelsktalande land i november 2018. Tillsammans med mina föräldrar och lärare kom vi fram till att jag skulle försöka läsa ikapp alla ämnen så att jag kunde ta studenten med min gamla klass sommaren 2019. Jag var supermotiverad. Det gick bra till en början. Men någonstans efter jul tappade jag allt. Jag som alltid har pluggat hela nätterna, orkade inte. Det var precis att jag klarade att lämna in alla uppgifter. Men jag...
Läs vidare...

GÄSTINLÄGG #422 - En flicka i mängden

"En flicka i mängden"
(av Kristin)

En individ i mängden, en människa, en flicka.
 
Det kan vara din syster, din mor, eller flickvännen som bakgrundsbild på mobilen i din ficka.
Hon som Du ser varje dag, ja det kan ju faktiskt vara jag.
Men vad är det då som är så speciellt med henne, vem är hon? Vad gör hon? Kan hon vara ett samtalsämne?
Men varför skulle du vilja prata om denna flicka som tydligen är speciell men ändå så inte.
 
Hon är en flicka med monster i sitt inre.
Monster som äter upp henne inifrån, och det enda hon vill är att komma långt härifrån. Komma bort från monster och spöken.
Eller var det så att hennes sinne var en öken?
Det vet inte du, det vet inte jag.
 
Det enda jag kan svara för är att hade hon varit här idag. Jag hade tagit hand om henne och lindrat,...
Läs vidare...

GÄSTINLÄGG #421 - Är det mitt bagage?

 

Det där med bagage.

Jag trodde att man kunde tömma väskan och få släppa lite tyngd. Men såhär efter 10 år är väskan minst lika tung om inte ännu tyngre.

Jag kommer inte ihåg någonting bra från min barndom. Endast sorgliga, hemska och vidriga minnen sitter som klister i mitt huvud.

Som liten flicka fick jag se hur min pappa gick från att vara min fina, starka pappa...till att bli en alkoholist.

Från att ha det tryggt i mitt hem till att bli en liten krog där folk samlades efter stan stängt ner. Som liten flicka fick jag se min mamma och mina syskon åka ifrån mig.

Och som liten flicka blev jag sviken, lämnad, och övergiven..mest ibland mina känslor.

Livet gick ju såklart, men alla dom där känslorna hänger ju kvar.

Varje dag är jag rädd för att bli lämnad, utbytt, övergiven eller att inte duga för dom jag...

Läs vidare...

Räddas genom rädsla - Achillea Dahl

Är du rädd?

Tvekar du i dina andetag? Tvivlar du i dina rörelser? Har du en inneboende förvirring som är där och ifrågasätter din förmåga, kapacitet, motivation. Förlamar den dig om dagarna och håller dig vaken om nätterna. Kan du se den? Höra den? Känna den? Förnimma den i dialoger och uppfatta den i periferin. Kanske vandrar ni hand i hand, kanske kastar den sig över dig en lugn torsdagskväll, kanske har den tagit ett järngrepp om dina fötter och tvingar dig att släpa den vart du än ska. Alldeles för närgången med noll insikt i den paralysering dess närvaro innebär, utan någon som helst hänsyn till det liv som ständig kommer i andra hand för att du måste förhålla dig till ett betongblock som aldrig velat dig något gott.

Är du rädd?

För jag är rädd. Jag är så...

Läs vidare...

Vi kan rädda liv - Julia Ekström

Jag kommer aldrig att glömma dom där sorgsna ögonen som speglade min biologiska fars själ. Och jag kommer aldrig att glömma sista gången jag såg honom, jag kommer aldrig att glömma honom. 

Min biologiska pappa levde med bipolär sjukdom och tog sitt liv år 2014. Inte nog med att suicid är ett tabubelagt och nedtystat ämne så är även psykisk ohälsa de. 

Den dagen jag fick veta att han verkligen var borta väcktes en ilska i mej men oxå en passion, en passion för att hjälpa andra och påbörja ett arbete för att bryta tystnaden kring psykisk ohälsa. 

Jag har aldrig varit arg på honom, snarare på systemet och faktumet att han aldrig fick den hjälpen han behövde inte ens dagen han dog. 

Jag kan tyvärr bara se dödsfallet ur ett perspektiv, mitt egna. Jag sörjer det han och jag aldrig fick, en relation att bygga...

Läs vidare...

Vad hände med pappa? Del 1 - Emma Bernfort

När jag var liten såg jag på mina föräldrar som att de vore superhjältar. I mina ögon var de modiga, tog bra hand om mig och precis som i filmerna var de nästan odödliga. Men jag skulle få inse den hårda vägen att även superhjältar kan dö.

Så vad hände egentligen med min pappa? Och vad händer med ett barn som går igenom ett trauma och inte får hjälp att hantera det?

Personligen minns jag inte mycket från den här tiden, jag kommer förklara varför senare. Så jag kommer gå igenom vad som hände baserat på fakta och vad jag fått berättat ifrån andra, huvudsakligen min mamma.

Den 17 Oktober 2007 åkte min pappa in till sjukhuset. Vid det laget hade han haft ont i bröstet i flera dagar men läkarna trodde det bara var sura uppstötningar (men oj så fel de hade). Han hade tidigare fått...

Läs vidare...
Close

50% Avklarat

Sluta styras av dina negativa tankar med SNÄLL-modellen

Gå igenom de fem enkla stegen när du behöver komma loss från en negativ spiral och istället göra det som verkligen är viktigt för dig!