Schematerapi - andra besöket - Ida Wi

Schematerapi - andra besöket - Ida Wi

Igår var jag på andra besöket för schematerapin. Jag kommer gå, till att börja med, på 10 tillfällen. Denna gång så fortsatte vi på livslinjen, men kom bara till 2008. Vi pratade väldigt mycket om “duktiga flicka”-epiteten som jag besitter, som så många med mig. Det är inte konstigt att jag formades till att bli den duktiga flickan med tanke på att min bror fick uppmärksamhet genom att vara bråkig och jag fick uppmärksamhet genom att vara duktig. Duktig i skolan, duktig med vännerna, duktig med föräldrarna, duktig med hobbys, duktig med utvecklingen, duktig med.. ja i stort sett allt jag skulle ta mig till. Då kanske man undrar “men varför var inte du bråkig och fick uppmärksamhet på så sätt?”. Nej, det ville jag inte vara eftersom mina föräldrar hade fullt upp med min bror och inte skulle jag ge dem TVÅ bråkiga barn? Det ansvaret såg jag och det tog jag tidigt. Och nej, det är inget fel med att vara duktig - så klart. Problemet är konsekvenserna som Kan ske. I mitt fall så utvecklade det en prestationsbaserad självkänsla. Alltså, jag är värd något om jag kan prestera (och det kan ju inte vara vad som helst, det måste vara Väldigt bra prestationer.) Så jag blev vuxen fort men mitt känsloliv växte aldrig ikapp.

Terapin handlar inte om att jag ska döda den duktiga flickan, utan mer kunna hantera och förstå henne. Det är ju en stor del min identitet, och jag gillar att vara duktig, jag gillar ju mig själv - oftast.

Vi pratade också om den senaste panikattacken som skedde dagen innan på kvällen. Min terapeut använder sig av ordet avdramatisera. Så som jag förstår det så handlar det om att när man har en attack så ska man försöka att tänka rationellt och rimligt… men, det är en del av att ha en attack - det går inte. Det är extremt svårt att tänka logiskt. Jag Vet att det inte är farlig, jag Vet att jag inte kommer dö, jag Vet att inget hemskt kommer hända där och då men det är inte vad min hjärna berättar för mig under attacken hur mycket jag än försöker tänka på det. Det är ju som att hjärnan flippar Helt. Vitt blir svart. Men självklart kommer jag försöka ännu mer nästa gång jag får en attack. Jag vill försöka med allt för jag orkar inte ha det så här.

Hemläxan denna gång var att, under en attack, skriva ner tankarna. Och hörrni… det kommer inte vara vitt.

Hörs snart igen :)

Vad tyckte du om inlägget? 

Kommentera, dela med dina vänner och gilla oss på Facebook 

 
 
 
 

-

 
Close

50% Avklarat

Two Step

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.