18 år och sover med gosedjur - Linn Andersson

Sommarlovet mellan 7an och 8an hände det mycket för mig, vi fick inbrott och det var verkligen jobbigt och otäckt. Någon hade gått igenom våra saker, tagit i mina kläder, vänt upp och ner på hela vårt liv. Strax efter det dog min farfar samma dag som vi hade träffat honom och min farmor, det var så chockerande och svårt att ta in. Det var första gången jag miste någon som jag stod nära och det var då det drog igång.

Varje natt som jag sover själv sover jag med ett gosedjur och minst en lampa tänd. Sover jag med min kompis behövs ingen lampa men gosedjuret, sover jag med min pojkvän behöver jag inte gosedjuret heller. Jag är 18 år, livrädd för mörkret och sover med gosedjur. På nätterna har jag vaknat och trott att någon ska mörda mig, att det sitter folk i min garderob eller det vanligaste: att någon har brutit sig in eller ska. Detta började när farfar dog och inbrottet hade hänt men blev så mycket värre när 2017 började. Efter att farfar hade dött kunde jag ha hallucinationer två gånger samma vecka och sedan hände ingenting på flera veckor eller månader, vissa perioder var väldigt intensiva och sedan var det lugnt i flera månader. Sedan 2017 start tills nu har jag haft 60st hallucinationer, det är på ett ungefär en gång i veckan, längst ner finns en lista på alla hallucinationer från 2017 start tills nu, varje gång detta har hänt har jag skrivit ner in i minsta detalj vad jag såg och vad som hände. Helt ärligt vet jag inte om hallucinationer är rätt ord att förklara det på, men jag ser klart och tydligt någonting som egentligen inte är där.

 Jag vet inte varför det har blivit mycket värre nu, i vissa fall kan jag koppla det till ångest men annars så vet jag inte. Jag vet bara att jag blir så fruktansvärt rädd, känner att jag tappar kontrollen och att jag skäms något fruktansvärt. När jag vaknar och ser en man stå vid min säng får jag såklart panik. När den paniken kommer så händer detta:

  1. Jag sparkar ner mitt täcke
  2. Jag skriker
  3. Jag slåss
  4. Jag inser att det inte är verkligt
  5. Jag skäms och blir så jävla trött på mig själv.

 Jag skäms något otroligt för detta och förstår inte varför det händer. Det är som att jag drömmer en mardröm men är vaken och hur ska man kunna ta sig ur en mardröm när man redan är vaken? Det värsta är att det inte bara drabbar mig, det drabbar den jag sover med också. Det är så många gånger jag har väckt min vän i panik och skrikit att någon bryter sig in, att någon är här eller så väcker jag henne för att se om hon ser det jag gör. Men värsta är när hon vaknar av mina skrik, hon blir ju också livrädd. Jag har även väckt min pojkvän när jag trott att någon brutit sig in och det är jättejobbigt och pinsamt att jag väcker dom och skrämmer upp dom.

 Jag vågar inte sova själv hemma, jag är lika rädd för att tro att någon ska bryta sig in som att någon faktiskt bryter sig in. Jag är livrädd för mörkret p.g.a. det här, allt detta har bevisat att vad som helst kan gömma sig i mörkret. Det märkliga är dock att jag borde ju sova lugnt när jag inte sover hemma, hemma i huset där inbrottet skedde. Men det kvittar egentligen, jag är oftast tryggare på andra ställen (förutom hotell) men jag vaknar fortfarande på nätterna. Att sova med lampa tänd gör det tryggare, men ibland ser jag bara mina hallucinationer ännu tydligare och att sova med gosedjur ger mig trygghet, då är jag inte ensam. Det är okej att vara ”vuxen” och sova med lampan tänd och gosedjur, det är okej att vara rädd för mörkret och det är okej om du upplever samma sak som mig, du är inte galen. Jag vet inte exakt vad det beror på men det måste vara relaterat till mitt psykiska mående, men jag är inte galen. Mitt huvud spelar bara mig ett spratt.

Vad tyckte du om inlägget? 

Kommentera, dela med dina vänner och gilla oss på Facebook 

 
 
 
 

-

 
Close

50% Avklarat

Two Step

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.